Debatt: Folkbildning är avgörande för att bygga demokratin

Men folkbildning kan vi bygga Sverige starkt. Vittnesmålen om vad folkbildning betytt för människor är många:

”Folkbildning är att utvecklas”, ”Studieförbunden är en samlingsplats av kunskaper och erfarenheter”, "Folkbildningen öppnar vägar som annars hade varit stängda för många av oss, den möjliggör såväl personlig utveckling som samhällsförändring.”

I en tid då polarisering och auktoritära krafter är på frammarsch är vi övertygade om att folkbildning är demokratins självförsvar. Genom folkbildning skapar vi förutsättningar för ökad organisering, bildning och påverkansmöjligheter för fler. Vi ger fler möjligheten att ta del av andras erfarenheter och kunskaper, utveckla sina intressen, vidga sina vyer och ta vara på sina förmågor. Det är ett starkt recept för att motverka utanförskap, hat och anti-demokratiska rörelser. 

Folkbildningen har historiskt visat att vi finns där människor är. I dag har studieförbunden närvaro i landets alla 290 kommuner. Över 100 000 engagerar sig ideellt och varje år deltar mer en miljon människor i studiecirklar, föreläsningar, kulturarrangemang, språkkurser och annan verksamhet som folkbildningens aktörer möjliggör. Styrkan i detta ligger inte bara i närvaron utan principen fritt och frivillig. Vår verksamhet utformas utifrån deltagarnas egna önskemål, intressen och möjligheter att delta. 

Hos oss får människor möjlighet att bejaka sin kreativa sida, lära sig nya färdigheter och utvecklas som individ. I gemenskap med andra. Exempel på hur folkbildningen bidragit till ökat inflytande, delaktighet och engagemang är många. Universitetslektorn Nazem Tahvilzadeh pekar i en rapport på hur folkbildning är särskilt relevant i marginaliserade stadsdelar. Den etablerar mötesplatser som är viktiga för dessa stadsdelars offentliga liv. Den engagerar lokala förmågor som ofta står långt ifrån makt och inflytande. Den driver social innovation genom sin flexibilitet och förmåga att utmana och överbrygga komplexa utmaningar som andra organisationer står handfallna inför. 

Annan forskning visar hur folkbildning bidrar till att underlätta etablering, som i den rapport genomförd vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping där tydligt samband kunde hittas mellan deltagande i studiecirklar och chansen att få ett jobb.
Folkbildningens roll i att öka människors möjlighet till delaktighet och påverkan understryks av Folkbildningsrådets undersökning om cirkeldeltagande. De som deltagit i en studiecirkel uppgav en högre grad av delaktighet än befolkningen i övrigt. 

De hade i större utsträckning diskuterat aktuella samhällsfrågor med nya människor och känt större möjligheter till påverkan i samhällsutvecklingen jämfört med de som inte gått en studiecirkel. Mest positivt är kanske att hela 91% haft användning av sina kunskaper efter cirkelns slut och en tredjedel uppgav att de blivit inspirerade till fortsatt samhällsengagemang.
 

Nu, mer än någonsin, behöver vi stärka folkbildningens roll för att fortsatt kunna vara en kraft som bygger broar, stärker den sociala tilliten och ger människor verktyg för att delta i samhällsutvecklingen.