Håkan Myrlund, före detta statsvetare vid Luleå universitet, ger i SVT Nyheter Norrbotten uttryck för att försäljningen av delar av allmännyttan i Luleå underblåser en mer marknadsorienterad bostadspolitik. ”Marknadshyror finns där som ett hot”, konstaterar Myrlund och oroas över de styrande Socialdemokraternas agenda att sälja till privata aktörer.
Vänder man på myntet framgår det att affären med Rikshem har gett Luleå kommun – som liksom majoriteten av sina kollegor runt om i landet brottas med akut bostadsbrist – 1,6 miljarder kronor att investera i bland annat nya bostäder.
I affären förband sig Rikshem att bygga 560 nya hyreslägenheter under de närmaste sju åren medan kommunägda Lulebo å sin sida planerade för 1 000 nya bostäder de närmaste åren. Mot den bakgrunden tar kommunen och Rikshem ett ansvar för att erbjuda fler människor bostäder och möjligheter att flytta till jobb och utbildning. Något som i förlängningen också stärker företagens möjligheter att konkurrera och växa.
Att kommunägda bostadsbolag väljer att sälja delar av allmännyttan är en väl genomtänkt strategi som skapar ekonomiska förutsättningar för att bygga fler bostäder på en marknad som bokstavligen skriker efter varje möjlig kvadratmeter.
Att som Håkan Myrlund dra slutsatsen att det kan leda till marknadshyror är långsökt med tanke på att vi har en hyreslagstiftning som innebär att hyran inte kan höjas hur som helst. Myrlund ger heller inte någon förklaring till sitt antagande.
Det svenska hyressättningssystemet behöver däremot ses över på vägen mot en fungerande bostadsmarknad. Branschorganisationen Fastighetsägarna är för en friare hyressättningsmodell men där hyresgästen har ett fortsatt starkt skydd mot oskäliga hyreshöjningar. Och där hyresgästens värdering av sin bostad får större genomslag i hyressättningen.