Hellre värnplikt än Nato

Manöver. Värnplikten lades ned 2010 men nu höjs röster för dess återinförande.

Manöver. Värnplikten lades ned 2010 men nu höjs röster för dess återinförande.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2016-09-09 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dagarna presenterade regeringens utredare sitt förslag om införandet av en modern värnplikt. Det är en utmärkt idé som den unga socialdemokratin länge lyft fram. I dagens läge finns all anledning att lägga fram en offensiv politik för att rusta upp det svenska försvaret. Dels en politik för nationell trygghet, militärt och civilt. Men också för att värna demokratiska grundprinciper i vårt närområde som ifrågasätts av en alltmer aggressiv granne i öst.

Det är ett säkerhetspolitiskt klimat som kräver beredskap, analys och handlingskraft.

Målet för Sveriges agerande bör utgå från mänsklig säkerhet, fred och militär avspänning. Dessvärre hotas dessa grundvärderingar av de som idag ensidigt förespråkar ett svenskt NATO-medlemskap. Det är inte tillsammans med ett USA, där Donald Trump aspirerar på makten över kärnvapenarsenalen, vi bygger gemensam säkerhet. Lika lite med ett alltmer auktoritärt Turkiet.

En vanlig missuppfattning är att vi utan ekonomisk motprestation skulle erbjudas en militär försvarsgaranti genom ett svenskt NATO-medlemskap. Vissa försäkringsupplägg är helt enkelt för bra för att finnas på riktigt.

Kontentan är alltså att vi med ett NATO-medlemskap skulle behöva öka våra försvarsutgifter betydligt, samtidigt som vi rättar oss in i ledet bakom USA och Turkiet och med det begraver vår självständiga utrikespolitik och Sveriges unika roll internationellt.

Vad vinsterna med en sådan linje skulle vara är förhöljt i dunkel.

Vi menar istället att Sveriges alliansfria röst för fred och demokrati ska värnas. Likaså är det en demokratisk självklarhet att vi står upp för vår nationella suveränitet att fatta våra egna beslut. En sådan ambition behöver också ges trovärdighet förankrad i ett starkt försvar.

Enligt FOI saknas 3,1 miljarder i genomsnitt årligen, trots att de tio miljarder som försvarsberedningen beslutade att skjuta till. Detta bara för att upprätthålla nuvarande försvarsförmåga. Förre ÖB Sverker Göransson konstaterade att “Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” Det är ingen betryggande försvarsförmåga. Vi menar att Sveriges försvarsanslag bör öka till två procent av BNP inom en överskådlig framtid, mot nuvarande dryga en procent.

Vidare är införandet av en modern värnplikt en absolut nödvändighet för försvarets personalförsörjning. Vi menar att medborgarskapets demokratiska friheter också medför demokratiska skyldigheter. Dessutom är värnplikten en viktig mötesplats för människor från skilda bakgrunder; vilket stärker samhällsgemenskapen och på så vis även jämlikheten. Med en värnplikt som utformas i form av en bredare medborgartjänst kan vi öka vår civila förmåga att hantera kriser och katastrofer.

En trovärdig, alliansfri linje förankrad i en stark, folklig försvarsförmåga skapar förutsättningar för trygghet nationellt och i omvärlden. Det skapar förutsättningar för civil och militär beredskap på svenskt territorium och möjligheten att bidra till trygghet i vårt närområde. Rätt förutsättningar och en folklig förankring menar vi är en svensk modell i svensk utrikes- och försvarspolitik.