Norrlands växande industri kräver en satsning på isbrytning. Och det finns fler skäl till det. Det är viktigt för att lösa det ökade behovet av hamnkapacitet, men också för att underlätta utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Att frågan diskuterats livligt i media, och att staten satsat stora belopp på isbrytning med att föryngra delar av isbrytarflottan, är alltså inte förvånande.
Att så många förstått vikten av isbrytning för samhälle och näringsliv är glädjande, men diskussionerna känns samtidigt konservativa. Att tro att isbrytning måste göras som den alltid gjorts – med traditionella isbrytare – är ett synsätt som dessvärre får flera allvarliga konsekvenser för samhället.
Enkelt uttryckt är användningen av traditionella isbrytare ett stort problem då de ligger oanvända under årets isfria månader. I brist på andra ord är det som att kasta pengar i sjön under större delen av året.
Alternativet är att inkludera nya innovativa kombinationsisbrytare till isbrytarflottan. På så sätt kan resurser anpassas efter säsong och därmed användas året runt, precis på samma sätt man gör med snöröjning där maskinerna används för andra ändamål på sommaren.
Att kunna använda en isbrytare året runt är inte bara miljövänligt utan sparar även miljardbelopp för skattebetalarna. Dessutom kan dessa nya kombinationsisbrytare användas under isfria tiden för att bygga upp den expanderande havsbaserade vindkraften. På så sätt kan de hjälpa till att öka den livsnödvändiga energitillgången för norrländska industrin.
Staten har förstått allvaret med isbrytare och gjort flera viktiga investeringar med att börja föryngra delar av den existerande isbrytarflottan. Men innan dessa nya isbrytare är på plats kan innovativa kombinationsisbrytare vara ett alternativ som balanserade resurser. Samtidigt kan de innovativa isbrytarna även lösa framtidens ökade behov när resten av den åldrande flottan av isbrytare ska bytas ut. En framtida flotta av balanserade isbrytarresurser som kan användas när det behövs är ett resurssnålt och miljövänligt alternativ och komplement.
Allt detta leder till ett vägval. Vill vi lägga ytterligare miljardbelopp på att förnya resten av den traditionella isbrytarflottan eller spendera dessa skattepengar på annat? Samhällsviktiga satsningar på skolan, vården eller omsorgen exempelvis.
Slutligen kan sägas att det är glädjande att staten ser behovet av isbrytare och förstår deras bidrag till industrin och andra delar av samhället. Nu ser vi fram emot breda samtal mellan stat, aktörer och industrin om hur man klokast kan hantera utmaningarna innan de nya isbrytarna är på plats – och hur man kan lösa framtidens ökade krav och behov. Vi är gärna med i den diskussionen.