Kristdemokratiska bondeförbundet: Odla mer mat!

Det Kristdemokratiska bondeförbundet, KDB, bildades i fjol som ett fristående kristdemokratiskt förbund för svensk landsbygdspolitik. Här debatterar de Sveriges livsmedelsproduktion.

Svensk livsmedelsproduktion har de senaste 30 åren sänkts  från att 75 procent av livsmedeln producerades av av svenska bönder till att idag utgöra 50 procent av maten på marknaden,  skriver Kristdemokratiska bondeförbundet, KDB. "Varannan tugga är alltså importerad", vilket är något de vill ändra på.

Svensk livsmedelsproduktion har de senaste 30 åren sänkts från att 75 procent av livsmedeln producerades av av svenska bönder till att idag utgöra 50 procent av maten på marknaden, skriver Kristdemokratiska bondeförbundet, KDB. "Varannan tugga är alltså importerad", vilket är något de vill ändra på.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2023-02-23 06:56
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För 30 år sedan producerade Sveriges bönder 75 procent av Sveriges livsmedel. Sedan dess har andelen minskat till knappt 50 procent. Varannan tugga är alltså importerad och detta i kombination med att vårt livsmedelslager är avskaffat gör svensken sårbar vid långvariga samhällsstörningar.

Sedan den nationella livsmedelsstrategin antogs 2017 har vår värld förändrats. En global pandemi, som fortfarande pågår, har skapat stora störningar i världens import- och exportkedjor. Rysslands angreppskrig mot Ukraina har skapat ytterligare brist på råvaror. Det är dags att vi ökar den inhemska livsmedelsproduktionen och blir mer självförsörjande. Därför behöver den nationella livsmedelsstrategin uppdateras.

Med en högre självförsörjning blir landet mer robust för att kunna hantera olika typer av kriser och handelshinder. I fredstid skapar robustheten utrymme för mer hållbar produktion, större möjligheter till konsumtion men också export av bra livsmedel med lägre klimatpåverkan och fler, mera stabila, arbetstillfällen. I oroliga tider minskar vår möjlighet till import och Sverige blir därmed mindre känsligt för störningar i vår omvärld.

Vårt avlånga land med stora skillnader gör förutsättningarna för lantbruk helt olika beroende på var du befinner dig. Idag står ca 600 000 hektar obrukad åkermark i träda, vilket skulle kunna odlas och mycket igenvuxen betesmark skulle kunna restaureras. Andelen outnyttjad mark är högst i Norrland och Svealand, men även i södra Sverige finns potential i ett bättre markutnyttjande.

Vissa saker kan vi inte ändra på. Som var den brukbara jorden finns i landet, mängden mark, antal soltimmar, säsongslängd eller regnmängd. Andra saker kan vi med politisk vilja och beslut påverka, som företagares förutsättningar och lönsamhet genom lägre skatter och avgifter, enklare regelverk och smidigare tillämpningar. Även vägnätet och annan infrastruktur, andelen brukbar mark och andelen skyddad mark kan vi påverka.

Sveriges bönder är med sitt brukande och sin uppfödning av djur en av få garanter för en levande landsbygd och möjlighet till konsumtion – låt oss inte enbart påminnas om detta i tider av kris. Låt oss skapa långsiktiga förutsättningar för att utveckla svenskt lantbruk och samtidigt öka den inhemska livsmedelsproduktionen.

Sverige behöver en ny strategi och handlingsplan för en ökad och uthållig livsmedelsförsörjning.