Debatt: Länsarkiven står inför omöjliga valsituationer

Sverige har ett rikt och levande arkivlandskap. Våra länsarkiv spelar en avgörande roll i att bevara det kollektiva minnet – om allt från folkrörelsernas kamp och gemenskap till människors vardagsliv. Trots detta visar Svenska Arkivförbundets rapport Länsarkiven i siffror att många av dessa institutioner kämpar i motvind.

Rapporten, som bygger på statistik från 2024, visar tydligt att länsarkiven är en resurs under press. Samtidigt som mängden inkommande material ökar, saknas ofta tillräckliga resurser för att digitalisera, tillgängliggöra och bevara arkiven på ett långsiktigt hållbart sätt. Det finns stora skillnader mellan regionerna när det gäller tillgång till personal, lokaler och digital infrastruktur.

Detta är inte bara ett problem för arkivsektorn – det är ett demokratiskt problem. När tillgången till vårt gemensamma kulturarv begränsas, riskerar vi att förlora viktiga pusselbitar i vår historia. Arkiven är inte bara till för forskare och släktforskare – de är en resurs för hela samhället, för utbildning, journalistik, rättssäkerhet och identitet.

I Norrbotten ser vi både möjligheter och utmaningar. Mer än 40 år efter att datafiler blev en allmänt förekommande informationsbärare, har Föreningsarkivet nu kunnat påbörja införandet av ett e-arkiv, tack vare stöd från Region Norrbotten. Det är en fantastisk möjlighet både för att rädda historiskt värdefulla arkivbildningar och för att tillgängliggöra dem online. Framöver väntar dock stora utmaningar. Det gäller inte minst att se till att föreningslivet faktiskt klarar av att leverera sin digitala information. Vi vill vara ett stöd för de föreningar som ska ta sig an gamla inkonsekventa mappsystem med hundra- eller tusentals filer, USB-minnen och disketter, kryptiska filnamn och dokumentutkast som blivit svåra att skilja från slutversioner. Liksom för dem som är redo att ta fram nya rutiner som kan förhindra att samma huvudvärk uppstår inför varje leverans till e-arkivet. Samtidigt förvaltar vi fler än 3000 så kallade herrelösa arkiv som saknar en aktiv förening som kan ta ansvar för dem och bistår alla dem som använder arkiven på olika sätt; förra året besvarade vi cirka 250 förfrågningar och plockade fram ungefär lika många arkivvolymer till besökare i vår forskarsal. 

Att välja mellan att bistå arkivanvändare här och nu och att försöka förhindra att det uppstår väldiga luckor i arkivbildningen framöver är egentligen omöjligt. Ändå är det precis det vi är tvungna att göra varje dag.

Vi vill därför rikta en tydlig uppmaning till beslutsfattare, framför allt på kommunal och nationell nivå: Säkra en långsiktigt hållbar finansiering för länsarkiven. Det behövs stabila och förutsägbara resurser för att möjliggöra planering, utveckling och bevarande. Arkivverksamhet är långsiktig till sin natur – den kräver kontinuitet, inte projektberoende.

Länsarkiven är inte bara en spegel av det förflutna – de är en investering i framtiden. De hjälper oss att förstå var vi kommer ifrån, vilka vi är och hur vi kan forma ett bättre samhälle. Låt oss inte vänta tills det är för sent.