Lärare skräms på flykten

Hotad. Kläppenskolan i Sunderbyn är en av de skolor som kan komma att läggas ned. ?Foto: Kurt Engström (arkiv)

Hotad. Kläppenskolan i Sunderbyn är en av de skolor som kan komma att läggas ned. ?Foto: Kurt Engström (arkiv)

Foto: Kurt Engström

Debatt2015-10-23 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på Carina Sammels debattartikel “Nu är det dags att bestämma hur skolan ska se ut om 10 år” Publicerad i NSD 2015-10-19

I en debattartikel publicerad i NSD skriver Carina Sammeli, ordförande i barn- och utbildningsnämndens i Luleå om den stora föreslagna skolsnurren i kommunen som bland annat skulle innebära att ytterligare 600 elever bussas varje dag med start höstterminen 2016. Hon anför i huvudsak tre argument för detta: Brist på behöriga lärare, tillgång till elevhälsa och en likvärdig skola för alla elever. Samtliga av dessa argument har dessvärre ingen förankring i det verkliga Luleå. Det är beklagligt att en förtoendevald politiker far med osanning, oavsett om det är medvetet eller omedvetet.

Pensionsavgångar och behöriga lärare: Vår genomgång har visat att pensionsavgångarna bland Luleås lärare inte alls överensstämmer med den skrämselpropaganda Luleå kommun tidigare angett (Nordnytt 2015-10-18). Kommunen har nu ändrat sina siffror och ger oss rätt i sak. Vi har utöver detta också gjort en enkät bland de 60 lärare vars hela arbetsplats flyttas till en ny skola. Svarsfrekensen i enkäten är hög (över 80 procent av lärarna har valt att svara) och den visar bland annat att 60 procent av de svarande berörda lärarna kommer att söka ett annat jobb om förslaget blir verklighet. I värsta fall riskerar alltså Luleå kommun att förlora minst 30 lärare, som söker sig vidare till andra jobb eller arbetsgivare. Alla utom en är dessutom legitimerade lärare. Den största orsaken till en framtida lärarbrist i Luleå kommun blir paradoxalt nog... Luleå kommun.

Elevhälsa: Skolinspektionen skriver i sin rapport “Kunskapsöversikt för kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete” att elevhälsan framför allt i dag brister i sitt förebyggande arbete. Ett arbete som börjar i klassrummet och fortsätter med en tät kontakt med skolans vuxna ­– även utanför klassrummet. Hur i hela friden kommer det förebyggande arbetet att säkras i de framtida storskolorna i Luleå? Skolinspektionen lyfter vidare i rapporten också faktumet att de flesta anmälningar som inkommer till Skolverket gäller upprepade kränkningar med psykisk ohälsa som följd samt berörd skolas oförmåga att handskas med detta. I en genomlysning framkommer att Luleås kommun och dess skolor de senaste fyra åren anmälts till skolverket i 131 ärenden – av dessa är endast 1 (!) ärende kopplat till de sex skolor som i förslaget ska läggas ned och bussa elever till en större skola.

Likvärdig skola: 98 procent av lärarna som fyllt i vår enkät anser INTE att fördelarna överväger när skolenheterna planeras bli större. De anser också att förslaget är uruselt ur ett lärarperspektiv och ännu sämre ur ett barn- och ungaperspektiv. Svar från berörda elevkårer tyder på samma sak. Till detta tillkommer Skolverkets statistik som i dag visar goda eller mycket goda elevresultat hos de mest berörda skolorna i Luleå, vem vet hur resultaten påverkas om förslaget genomförs? Vi uppmanar Luleå kommun att satsa på de lärmijöer som behöver det, inte rasera de som är trygga och visar goda resultat!

Vad handlar detta egentligen om?

Vi undrar verkligen vad detta egentligen handlar om. De anförda argumenten av Carina Sammeli, Yvonne Ståhlnacke och Carina Pettersson Hedman har ingen verklighetsförankring och ingen sanningshalt. Vilka är anledningarna till skolomorganisationen som vi inte får höra? Då och inte förr kan vi börja prata på allvar. Lägg korten på bordet ­– NU!