Debatt: Lärlingsutbildningar kan ge unga i jobb i Norrbotten

Sverige präglas av omfattande arbetslöshet bland unga. En anledning är att medan grannländerna har arbetsplatsbaserad utbildning så lyser det med sin frånvaro här. Av tolv unga som läser yrkesinriktade utbildningar är det i Sverige bara en som lär sig via en arbetsplats. Resterande elva lär sig enbart via skolbänken.

Att få till fler lärlingsutbildningar är avgörande för att stärka företagens villkor att växa lokalt och få fler unga i arbete. Behoven är tydliga, särskilt i kommunerna med högre ungdomsarbetslöshet.

Exempelvis Kalix och Haparanda, där mer än var femte ung man i åldrarna 20-24 år är inskrivna som arbetslösa. I Luleå rör det sig om drygt en tiondel av de unga männen, medan nivån av arbetslöshet bara är sju procent i Kiruna. Samtidigt har Kiruna tio procent arbetslöshet bland unga kvinnor. I Arvidsjaur är nära var fjärde ung kvinna inskriven arbetslös.

Europeiska länder där en högre andel av gymnasieeleverna är lärlingar tenderar också att ha lägre ungdomsarbetslöshet. Det är relevant, för medan knappt 3 procent av gymnasieeleverna i Sverige är lärlingar, är motsvarande andel i Danmark, Norge och Tyskland ungefär 40 procent. Resurser som går till yrkesutbildningar saknas inte i Sverige, men här finns för lite fokus på interaktionen mellan företag och lärling och för lite kvalitetssäkring.

En jämförelse av de europeiska länderna, visar på ett samband, att varje tio procentenheter högre andel lärlingsutbildningar bland gymnasieelever medför en tredjedels procentenhet lägre ungdomsarbetslöshet. Ju mera kontakt det finns mellan företagen och eleverna, desto smidigare fungerar övergången från studier till arbete. Sverige skulle ha ungefär 1,3 procentenheter lägre arbetslöshet bland unga (15-29 åringar) om andelen elever som är lärlingar vore lika hög som i Danmark, Norge och Tyskland. I så fall skulle ungefär 390 fler unga i Norrbotten vara i arbete. Utöver elevperspektivet finns också ett arbetsgivarperspektiv. Genomsnittsåldern är hög bland småföretagare och i de fall där det finns en fungerande lärlingsutbildning har det visat sig att denna även spelar en viktig roll i småföretagens generationsväxling.

Att fler bland den nya generationen får fäste på arbetsmarknaden spelar stor roll på sikt. Småföretagarnas Riksförbund förbereder tillsammans med Lärlingsfrämjandet demonstrationsprojekt för att därigenom medverka till ett generellt väl fungerande lärlingssystem i Sverige.

Skolverket bedriver idag handledarutbildning men verkets roll skulle kunna stärkas genom att tillsammans med branschorganisationer verka för att skapa en svensk kvalitetssäkring för lärlingsutbildningar, motsvarande den som finns på Åland.

I samverkan mellan Skolverket, företagen och skolor på kommunal nivå går det att skapa en lärlingsutbildning som ger fler unga chansen att komma i produktivt arbete. Lärlingsutbildningar behöver skapas med stark lokal förankring. Det handlar om att fler företag ska kunna växa med en ny generation medarbetare, och att fler unga kan få med sig de faktiska färdigheter och nätverk som de behöver på arbetsmarknaden.