Debatt: Lokal samverkan i kampen mot arbetslivskriminalitet

Sverige ska fortsatt vara en ledare inom hållbarhet och kvalitet, både när det gäller företagsklimat och samhällets skyddsnät. Den snabba omvandlingen av norra Sverige kräver nya lösningar och vi får inte förlora fokus. För att Sverige ska kunna växa och vara konkurrenskraftigt i framtiden behöver vi tillgång till arbetskraft, även från andra länder. Men detta ska inte ske på bekostnad av arbetsmiljölagar, människors rättigheter eller genom att underminera samhällsekonomin. Vi måste i stället stärka den lokala förmågan där både livskvalitet och hållbar utveckling respekteras.

Vi ser exempel från andra städer med stora industrietableringar där utmaningarna har blivit påtagliga. Dessa kan röra sig om allt från människor som utnyttjas under exploateringsliknande förhållanden, till ökad efterfrågan på prostitution eller annan form av social oro som skapar en känsla av otrygghet. För företag som verkar i dessa snabbt växande områden handlar det om att balansera ekonomiska mål med ansvaret för hållbarhet och mänskliga rättigheter. För att hantera detta behöver näringslivet få en aktiv roll i arbetet mot arbetslivskriminalitet, tillsammans med andra aktörer i samhället.

Det är viktigt att vi förbereder oss för att hantera de utmaningar som kan uppstå. EU:s nya regler om hållbarhetsrapportering, CSRD och CSDDD, som handlar om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, har nu senarelagts. Utvecklingen är oroväckande, men ger samtidigt ansvarsfulla aktörer tid att utveckla verktyg för ökad transparens, jämförbarhet och en mer rättvis konkurrenssituation.

Arbetslivskriminalitet är en viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet och därför har delegationen mot arbetslivskriminalitet nyligen lämnat en slutrapport till regeringen, där det föreslås tuffare lagstiftning. Exempel på det är att stärka rättigheterna för papperslösa att kräva utebliven lön och införa nya sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot utstationeringsdirektivet. 

Regeringens satsning för hållbar stadsutveckling, genom Rådet för hållbara städer, syftar till att nå mål 11 i Agenda 2030 – hållbar stadsutveckling. Norrbotten, tillsammans med Västerbotten, är regioner som berörs av den stora industriella expansionen, inte minst genom den gröna omställningen som regeringen vill påskynda. Denna omställning innebär både möjligheter och utmaningar. Under 2024 har regionkoordinatorerna mot människohandel redan kommit i kontakt med 66 personer utsatta för människohandel eller exploatering i norra Sverige. Det är 66 personer för många.

Vi är inte naiva – vi vet att vi inte är skonade från människohandel, människoexploatering och prostitution i norra Sverige. Därför är det avgörande att vi arbetar tillsammans för att skapa ett samhälle där dessa problem inte får fotfäste. Det är viktigt att vi alla gör vårt för att uppmärksamma och agera. 

Gällivare har nu tagit ett viktigt steg mot att samverka lokalt och branschöverskridande för att intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet och för social hållbarhet. Denna samverkan är nödvändig för att vi ska kunna stå emot de systemhotande krafter som hotar vårt samhälle och våra medborgare. 

Idag sätter vi ner foten och säger: Vi kan alla göra skillnad. Tillsammans kan vi skapa ett samhälle där hållbarhet, mänskliga rättigheter och rättvisa spelregler är i centrum.