Den 2 augusti varje Är högtidlighÄlls minnet av folkmordet pÄ romer under Förintelsen runt om i vÀrlden. Det Àr en internationell minnesdag dÄ vi minns och hedrar alla de romer som föll offer för nazisternas grymheter under andra vÀrldskriget. Det Àr ocksÄ en dag för att pÄminna oss om vikten av att motverka den antiziganism som Àr alltför utbredd Àn i dag.
Romer var en osynliggjord minoritet under Förintelsen, ofta utpekade som syndabockar, kriminella och smittospridare. MÄnga tvingades leva vid sidan av det officiella samhÀllet, var sÀllan registrerade och uppfördes inte pÄ nÄgra listor. Hur mÄnga romer som mördades av den nazityska regimen Àr dÀrför osÀkert. Kanske sÄ mÄnga som en halv miljon. I dag gÄr tankarna sÀrskilt till de drygt 4 000 romer som natten mellan 2 och 3 augusti 1944 fördes till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau.
Förföljelserna av romer tog dock inte slut med andra vĂ€rldskriget. LĂ„ngt in i vĂ„r tid har romer fortsatt blivit utsatta för övergrepp. Ăven i Sverige har romer systematiskt tvĂ„ngssteriliserats, kartlagts och registrerats, och inte alltid inkluderats pĂ„ arbets- och bostadsmarknaden. Inte heller i skolvĂ€rlden. Mycket har blivit bĂ€ttre, men mycket Ă„terstĂ„r att göra. I Sverige och övriga Europa.
Kunskapen Àr bristfÀllig om den nationella minoriteten romer och behandlingen av romer genom historien. Intresset har varit svagt. Romska företrÀdare har sÀllan fÄtt gehör för sin sak av majoritetssamhÀllet, ofta osynliggjorda eller utsatta för antiziganism. Forskningen om folkmordet pÄ romer har ocksÄ lyst med sin frÄnvaro. En faktor Àr det sena erkÀnnandet av romer som offergrupp för det nazityska folkmordet, som först skedde under 1980-talet.
AllmÀnhetens kunskap mÄste ökas, men Àven romer har behov av mer kunskap. En del unga romer kÀnner inte till sina slÀktingars historia. PÄ Forum för levande historia ser vi dÀrför ett stort behov av att samarbeta med romska företrÀdare, inte minst unga romer, och öka kunskapen om romsk historia och kultur, och för att motverka antiziganism.
Sedan myndigheten bildades för 20 Är har vi arbetat med att öka kunskapen om romers historia, med sÀrskilt fokus pÄ folkmordet pÄ romer under Förintelsen, motverka utanförskapet och antiziganismen i samhÀllet. Genom att lyfta fram romska berÀttelser och vittnesmÄl i form av faktaskrifter, skolmaterial, utstÀllningar, konferenser, minnesceremonier och under hÄgkomstresor till Förintelsens minnesplatser.
Ănnu Ă„terstĂ„r mycket arbete för att romer ska fĂ„ den upprĂ€ttelse och det erkĂ€nnande de Ă€r berĂ€ttigade till. Vi mĂ„ste alla bli bĂ€ttre pĂ„ att ta fram och nĂ„ ut med mer kunskap. Inte i form av temadagar eller tidsbegrĂ€nsade projekt, utan se det i ett större samhĂ€lleligt perspektiv, dĂ€r sĂ„ mĂ„nga som möjligt kontinuerligt fĂ„r ta del av kunskaperna och pĂ„ sikt kan förĂ€ndra sina attityder.
2012 antog svenska regeringen en lĂ„ngsiktig strategi för romsk inkludering. I en aktuell utvĂ€rdering konstaterar LĂ€nsstyrelsen i Stockholm att insatserna som hittills gjorts har varit alltför kortsiktiga och fĂ„taliga. Endast 23 av de 209 kommuner som svarat har Ă€nnu genomfört inkluderande Ă„tgĂ€rder. Ănnu Ă€r vi inte nĂ€ra mĂ„let: att en 20-Ă„rig rom ska ha likvĂ€rdiga möjligheter i livet som en jĂ€mnĂ„rig icke-rom.
Arbetet för romers upprÀttelse och inkludering, mot antiziganism och fördomar, mÄste intensifieras. Fler, bÄde romer och icke-romer, mÄste fÄ kunskap om den romska historien för att sÀkerstÀlla att det som skedde under Förintelsen aldrig sker igen. Tillsammans kan vi göra skillnad.