NÀr glesbygden sÀtts pÄ undantag

Under lÄng tid har vi sett att samhÀllsservicen till stora delar har försÀmrats bit för bit, oftast genom sÄ kallade avregleringar, som brukar innebÀra att statliga myndigheter slutar med att tillhandahÄlla service lokalt för att i stÀllet centralisera sin verksamhet.

Landsbygden kommer aldrig att bli intressant för kommersiella aktörer, skriver debattörerna.

Landsbygden kommer aldrig att bli intressant för kommersiella aktörer, skriver debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2024-06-19 06:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Den sÄ kallade privata marknaden ska tillhandahÄlla vad som ofta sÀgs innebÀra en bÀttre och billigare service. Det fungerar kanske i de mer tÀtbefolkade delarna av vÄrt land, men vi som bor i glesbygden har aldrig varit och kommer aldrig att bli intressanta för kommersiella aktörer.

Samtidigt har digitaliseringen inneburit att en grupp mÀnniskor halkar alltmer utanför samhÀllet, de som inte kan eller vill anvÀnda digitala lösningar. MÀnniskor som till exempel inte har bank-id upplever stora begrÀnsningar i sitt liv. Det kÀnns dÀrför extra olyckligt nÀr vÄra lokala tidningar minskar antalet mÀnniskor som har möjlighet att erhÄlla en papperstidning.

Den stora frÄgan Àr vad vi ska göra för att mÀnniskor inte ska hamna allt lÀngre utanför vÄrt samhÀlle. För vi hoppas att ingen svarar ja pÄ frÄgan om Àr det dags att införa Àttestupan?