Livsmedelsverkets nya kostråd som presenterades i förra veckan markerar en nödvändig vändpunkt för kommunernas offentliga måltider.
Enligt Livsmedelsverket kan 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar förebyggas om vuxna äter mer i linje med kostråden.
Trots politiska påtryckningar – bland annat från landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) – står Livsmedelsverket fast vid sin vetenskapligt förankrade rekommendation.
Myndigheten sänker nu maxgränsen för rött kött och chark från 500 till 350 gram per vecka. Det är ett efterlängtat steg där evidens får företräde framför särintressen. Offentliga kök i skolor, äldreboenden och andra verksamheter måste nu ställa om till måltider som speglar dessa riktlinjer.
De nya kostråden är tydliga: Öka intaget av grönsaker, frukt och bär till minst 500 gram per dag, inkludera baljväxter som bönor, ärter och linser i vardagen, välj fullkornsprodukter och reducera konsumtionen av rött kött och chark.
Om vi följer dessa nya kostråd minskar vi inte bara mänskligt lidande, utan avlastar också sjukvården med betydande besparingar.
Den nya SLU-studien “Fostering unsustainability? An analysis of 4-year-olds’ dietary impacts in Sweden” stärker detta allvar. Studien visar att svenska fyraåringars kostvanor redan överskrider fem av sex hållbarhetsgränser, inklusive utsläpp av koldioxid, kväve, fosfor samt förlust av biologisk mångfald.
Än mer alarmerande är att många förskolor, i försök att minska köttkonsumtionen, istället ökat användningen av mejeriprodukter – En åtgärd som ofta upphäver miljövinsterna.
Det visar hur akut behovet av en helhetsbaserad omställning till växtbaserade alternativ egentligen är.
SLU's studie belyser också att matvanor formas tidigt och att könsskillnader märks redan vid fyra års ålder: Pojkar äter mer kött, medan flickor föredrar grönsaker och frukt.
Här spelar förskolan en avgörande roll i att etablera hälsosamma och klimatsmarta matvanor som håller över tid.
De vetenskapliga bevisen är överväldigande för att växtbaserad kost, som är rik på hela vegetabilier, gynnar människors hälsa och miljöns hållbarhet.
Nu ligger ansvaret hos lokala beslutsfattare att agera snabbt och beslutsamt.
När vi prioriterar växtbaserade måltider i kommunernas verksamheter, bygger vi en framtid där hälsa och hållbarhet går hand i hand.