Hur skogen brukas är avgörande för en hållbar bioekonomi där kol- och oljebaserade produkter ersätts av träråvara för att bygga hus, klara vårt energibehov och ta fram klimatsmarta produkter. Idag finns samhällsmål för miljöarbetet i skogen, medan tydliga mål för skogens användning och tillväxt saknas. Tydliga mål för skogsproduktionen ger ökat fokus och kraft för en fortsatt utveckling av skogsbruket och än mer aktiva skogsägare. Inte minst i Norrbottens län där skogen har en extra viktig roll för såväl jobb som fritid.
Det finns en stor potential att öka skogsproduktionen och främja bioekonomins utveckling. Den 20 januari samlar vi därför myndigheter och företrädare för hela skogssektorn och startar en samverkansprocess. En satsning väl i linje med ett nationellt skogsprogram för Sverige samt arbetet med FNs hållbarhetmål. Samtidigt måste arbetet med att säkerställa andra ekosystemtjänster, genom god miljöhänsyn och ett mer varierat skogsbruk, fortsatt utvecklas.
Bioekonomi handlar om en hållbar produktion och användning av biomassa, såsom träråvara, som gör det möjligt att minska klimatpåverkan och användning av fossila råvaror. Den svenska bioekonomin domineras av skogsbruket och produkter från skogen. Ungefär två tredjedelar av det totala förädlingsvärdet inom bioekonomin år 2014 kom från den värdekedja som påbörjas med skogsbruket, enligt myndigheten Tillväxtanalys.
Virkesförrådet i de svenska skogarna är stort, cirka 3,2 miljarder skogskubikmeter och det har ökat med cirka 25 miljoner skogskubikmeter per år sedan millennieskiftet. Dagens avverkningsnivå ligger på 92 miljoner skogskubikmeter. Med nuvarande förutsättningar och ambitionsnivå kommer den högsta hållbara avverkningsvolymen – ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv – år 2020-2029 – vara 95-100 miljoner skogskubikmeter per år. Med en högre ambitionsnivå kan avverkningsvolymerna öka ytterligare.
En hög och lönsam tillväxt i skogen kräver ambitiös skötsel och investeringar av Sveriges skogsägare. Återväxten av skog blir allt bättre, men fortfarande är 11 procent av föryngringarna i norra Norrland inte godkända. Framförallt i Norrbottens län behöver återväxten av skog bli bättre. Stora utmaningar för skogsägarna ligger i dag i att röja ungskogen mer och att gallra mer och tidigare. Röjning och gallring gör skogen mer motståndskraftig mot skador, höjer dess framtida värde och gör virket mer användbart. Röjningen behöver öka. Framtidens skogar riskerar annars att ge sämre tillgång på ekonomiskt värdefulla träd. Över hela landet uppgår det omedelbara röjningsbehovet till nästan 1,5 miljoner hektar.
För att skog för miljardbelopp inte ska gå till spillo behöver risken för omfattande skogsskador minska, vilket är möjligt. Idag orsakas de största skadorna av klövvilt, främst av älg i tallungskog. I delar av Norrbotten förekommer de högsta skadenivåerna i landet och på många håll gör skaderisken att gran planteras på mark som är lämpligare för tall, med kraftigt sänkt tillväxt som följd. Ett annat och svårbemästrat problem är de omfattande skadorna av törskatesvamp i yngre tallskog, särskilt i Norrbotten.
Det behövs ett ökat driv i skogsproduktionsfrågorna. Skogsstyrelsen bedömer att nationella mål för produktion skulle bidra till detta, precis som de nationella miljömålen gör för miljön. Med det som utgångspunkt startar vi arbetet idag.