Debatt: Öppet brev till socialdemokratiska partikongressen

Vi som tagit initiativet till detta brev är Luleåbor som varit aktiva i arbetet med flyktingar, från den så kallade flyktingkrisen 2015. Vi var gode män och ideella stödpersoner, då det kom många ensamkommande som fick bo här i Luleå. Många runt om i civilsamhället var aktiva på olika sätt, då från början, men också framgent.

Vi har följt de ensamkommande och också en rad andra invandrare, från Afghanistan, Eritrea, Iran, Syrien och på senare år från Ukraina och flera afrikanska länder. Kontakt och stöd finns det fortfarande behov av.

Vi har glatt oss åt, när de efter mycket hårt arbete, klarat av att skaffa bostad, utbildning och etablering på arbetsmarknaden. De har blivit välfungerande i det svenska samhället.

Några har fått hit sina familjer, medan några fortfarande kämpar med att få stanna här.

Många har fått arbete inom vård och omsorg. Men i samband med skärpning av reglerna för inkomstkraven för att få stanna, har en del av dessa, blivit av med både jobb och uppehållstillstånd.

Successivt har vi, sedan 2016, tvingats åse hur migrationspolitiken stramats åt, steg för steg.

Och vi har frågat oss, vad är detta för land, vill vi ha det så här?

Svaret är NEJ!

Vi har försökt protestera mot denna politik, som nu bedrivs allt hårdare av Tidöpartierna. Vi har blivit alltmer oroliga då vi också sett uttalanden från den socialdemokratiska ledningen, som alltmer lutar åt en migrationspolitik som liknar Tidöpartiernas. Hur kan det vara möjligt? Var finns den grundläggande tanken om solidaritet med utsatta människor på flykt? Var finns tanken på humanism?

Var finns insikten om att vi behöver dessa människor för att kunna bemanna vår gemensamma välfärd? Bara i vår kommun vet vi att såväl sjukvård, som äldrevård och hemtjänst, står och faller med den bemanning som invandrarna står för.

Många har senare tid yttrat sig i frågan om den i mars 2025 beslutade lagen om ”Spårbyte och förändrade regler gällande preskriptionstid” En lag som beräknas komma att drabba drygt 4700 väletablerade personer, som till mycket stor del arbetar inom vård och service, samt olika serviceyrken, som till exempel busschaufförer, städare mm. Lagen är dessutom formulerad så att den drabbar retroaktivt. De som varit trygga i att de har uppehållstillstånd och försörjer sig själva genom arbete, och därför planerat sin framtid här, ser nu marken plötsligt ryckas bort under fötterna på dem. Det är personer som uppfyllt alla krav på att integrera sig, försörja sig och betala skatt, som nu ska utvisas ur vårt land.

Vilket naturligtvis kommer att få stora konsekvenser för oss som är kvar i landet. Vi behöver dem ju här!

Var är Socialdemokraternas reaktion på denna lag?

Nästa lag, som än så länge bara är ett lagförslag, framlagt av en utredning, men som vår nuvarande migrationsminister tycks känna sig nöjd med, är en utredning om skärpta krav på hederligt levnadssätt (god vandel) för uppehållstillstånd, medborgarskap, samt ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd och till och med medborgarskap.

Var är Socialdemokraternas reaktion på detta lagförslag?

Lagförslagets del om bristande vandel visar sig så luddigt, att det blir en diffus tolkningsfråga vad som är bristande vandel. Detta riskerar bli ytterst rättsosäkert.

Dessutom överensstämmer det inte med våra grundlagsskyddade demokratiska rättigheter rörande yttrande och åsiktsfrihet.