Stabslägen, intagsstopp och inställda operationer. Det är några av resultaten som resursbristen i den norrländska cancersjukvården leder till. Vi är trettioen processledare verksamma i cancersjukvården som med oro ser på utvecklingen. Vi som verkar inom vården måste få möjlighet att ta ett större ansvar för att förändra vår verksamhet till det bättre.
Resursbristen som Norra sjukvårdsregionens cancervård lider av har vuxit fram under lång tid. De senaste tio åren har en tredjedel av antalet slutenvårdsplatser stängts. Vi som arbetar i cancervården har varit tvungna att anpassat oss. Vi har omorganiserat, effektiviserat och flyttat arbetsuppgifter mellan personalgrupper. Hyvlat bort det som inte är absolut nödvändigt. Varit lojala och försökt undvika att nedskärningar ska drabba våra patienter. Vi kan inte effektivisera mer nu. Vår arbetsmiljö har försämrats till den grad att vi ser en begynnande massflykt från cancersjukvården. Vi känner etisk stress och otillräcklighet. Vi känner att vi inte kan stå för kvaliteten i vårt dagliga arbete. Vi kan fortfarande ge vård men har snart inte tid att sitta ner och hålla våra patienter i handen. Vi behöver fler medarbetare och fler vårdplatser. Vi behöver en arbetsmiljö som gör att sjukvårdspersonal stannar, i stället för att välja mer välbetalda arbeten med bättre scheman på batterifabrik eller stålverk.
Cancersjukvården i norra sjukvårdsregionen är i grunden välorganiserad och med kompetent personal. Ett gott samarbete mellan våra nordliga fyra län har bidragit till att vi kunnat erbjuda patienterna en cancersjukvård i världsklass, trots begränsade resurser fördelade över en stor geografisk yta. Vi har tillgång till de senaste metoderna för utredning och behandling, men cancersjukvård är komplicerad och omfattar en lång kedja av flera specialiteter och vårdnivåer som måste samverka för patientens bästa. Kedjan måste hållas ihop för att möjliggöra snabba diagnoser, rätt behandling och trygg uppföljning efter behandling. Personalbristen hotar nu att bryta den kedjan. Svårtillgänglig primärvård, brist på vårdplatser, inställda operationer och uteblivna undersökningar är en dyster verklighet och vardag för många cancerpatienter i norra Sverige.
I den sjukvårdspolitiska debatten sägs gränsen för att bedriva en patientsäker vård vara en beläggning på 90 procent. Beläggningsstatistik för olika avdelningar där cancervård bedrivs i norra sjukvårdsregionen visar en beläggning på över 100 procent månad efter månad. Som högst var beläggningen 153 procent på en av avdelningarna under våren 2022. Det innebär med stor sannolikhet att patientsäkerheten äventyras. Vi är dessutom rädda att tryggheten för våra patienter är under allvarligt hot när osäkerheten om när och var man ska få sin undersökning eller behandling eskalerar.
Vi har nyligen genomlidit en utdragen pandemi som pressat sjukvården till sitt yttersta. Under pandemin visade svensk sjukvård att den kunde flytta berg om så krävdes. Initiativ och handlingskraft inifrån sjukvården utökade antalet intensivvårdsplatser dramatiskt och vården ställde om för att hantera hotet. Vi som verkar inom vården måste få möjlighet att själva ta större ansvar för att förändra vår verksamhet till det bättre, utan onödig detaljstyrning. Vi är övertygade om att den rätta vägen för cancersjukvården i Norra sjukvårdsregionen är:
- att vi får resurser för att återanställa personal till godtagbara löner som gör att de stannar och utvecklar cancersjukvården, och göra den till en attraktiv arbetsplats för att vi ska kunna följa de nationella vårdprogram och vårdförlopp vi varit med att utveckla.
- att våra verksamhetschefer får mandatet att i samråd med verksamheten fördela resurser så att de gör mest nytta för våra patienter.
- att den kompetens som finns i organisationen respekteras och att vi alla bereds möjlighet till vidareutbildning och utveckling.