Rätten till meningsfull fritid

I rapporten ”Missing out – barn och ungas erfarenheter av ekonomiska svårigheter", delar barn och unga med sig av erfarenheter och perspektiv på ekonomiska hinder i vardagslivet, skriver Gerd Bergman ordförande Rädda Barnen, distrikt Norrbotten.

Det tuffare ekonomiska läget för barnfamiljer med låga inkomster gör det ännu viktigare att se till att alla barn har möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter, skriver Rädda barnen i Norrbotten.

Det tuffare ekonomiska läget för barnfamiljer med låga inkomster gör det ännu viktigare att se till att alla barn har möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter, skriver Rädda barnen i Norrbotten.

Foto:

Debatt2024-06-19 00:34
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Rapporten presenterades i mars 2024. Svårigheterna är framförallt kopplade till skola, fritid och andra sociala sammanhang. 
I korthet visar rapporten att: 

  • Barn och unga känner av föräldrarnas ekonomiska svårigheter och de uttrycker ett stort ansvarstagande i förhållande till familjens ekonomi.
  • Ekonomiska svårigheter hindrar barn att delta i aktiviteter på fritiden såväl som i skolan. Det kan handla om att inte kunna gå på fritidshem eller inte kunna delta i en organiserad fritidsaktivitet med kompisar. 
  • Ekonomiska hinder i sociala sammanhang kan innebära en rädsla för att exkluderas socialt.
  • Barn hanterar och bemöter ekonomiska svårigheter på olika sätt. Barn uttrycker olika strategier som att stötta varandra i den närmaste kompiskretsen. Men det förekommer också känslor av skam och försök att dölja varför de inte kan delta eller följa med. 

Enligt barnkonventionens artikel 31 har alla barn rätt till en meningsfull fritid. Rätten till lek, vila och fritid är avgörande för en bra uppväxt och en god fysisk och psykisk hälsa. I dag är tillgången till meningsfulla fritidsaktiviteter i form av organiserad föreningsidrott, kulturskola och öppna aktiviteter ojämlikt. Alltför många barn står utanför. 

Enligt statistik från Riksidrottsförbundet deltar 85 procent av barn i åldern 7-12 år i områden med ”goda socioekonomiska förutsättningar” i föreningsidrott, medan endast 37 procent av barnen i områden med ”stora socioekonomiska utmaningar” deltar.
Statistik från Kulturrådet visar samma tendens för kulturskolans verksamhet. Barn i socioekonomiskt utsatta områden är däremot överrepresenterade när det gäller fritidsaktiviteter på öppna mötesplatser som fritidsgårdar, bibliotek och öppna hallar

En Sifo- undersökning, om barnfamiljers ekonomiska svårigheter (mars 2024) som genomförts på uppdrag av Rädda Barnen, Hyresgästföreningen, Röda Korset och Majblomman visar att:

  • Cirka varannan ensamstående förälder med inkomst under 29 500 kr har svårt att ha råd med fritidsaktiviteter till barnen under de senaste sex månaderna.
  • Sifo-undersökningen från 2024 visar även att barnfamiljer med lägre inkomst fått ett allt tuffare ekonomiskt läge jämfört med undersökningen från 2023.

Det tuffare ekonomiska läget för barnfamiljer med låga inkomster gör det ännu viktigare att se till att alla barn har möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter.
Rädda Barnen ser därför att man behöver arbeta både för en mer inkluderande föreningsidrott och för kompletterande öppna fritidsverksamheter där kultur, demokrati och barns möjligheter att vara med att utforma aktiviteterna är viktiga delar.

För att stärka en mer jämlik tillgång till meningsfull fritid vill Rädda Barnen att:

  • Kommuner i Norrbotten kartlägger barns tillgång till meningsfull fritid. Vilka barn har tillgång, vilka inte?
  • Kommuner prioriterar fritidsaktiviteter för barn även under lov och helger.
  • Kulturskolan ska vara avgiftsfri.
  • Avgiftsfri kollektivtrafik (där den finns) för att barn ska kunna ta sig till aktiviteter även på lov, kvällar och helger.

Utmaningar, men visst är din kommun med på resan?

Rädda Barnens distrikt Norrbotten, lokalföreningar i Luleå,/Gammelstad, Råneå, Gällivare/Malmberget, Haparanda, Arvidsjaur.