Skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer

Unga hbtqi-personer har sämre hälsa än andra unga, framför allt den psykiska hälsan. Många saknar trygghet och studiero under skoltiden.

Debattinlägget av Lena Nyberg, lyfter frågan om mötesplatser för unga hbtq+personer. Nyberg är generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Oslo Pride parad 2018. Arkivbild.

Debattinlägget av Lena Nyberg, lyfter frågan om mötesplatser för unga hbtq+personer. Nyberg är generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Oslo Pride parad 2018. Arkivbild.

Foto: Solum, Stian Lysberg

Debatt2023-08-17 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är också vanligare att unga hbtqi-personer utsätts för mobbning, hot och misshandel jämfört med unga heterocispersoner. Särskilt utsatta är de med en funktionsnedsättning, som bor i en landsbygds­kommun, har utländsk bakgrund eller föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning. 

Trygga mötesplatser kan ge livsviktig bekräftelse, gemenskap och trygghet för unga hbtqi-personer. Särskilt för unga som lever i familjer där deras hbtqi-identitet inte accepteras.

2019 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i uppdrag att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. En kartläggning visade då att 247 av Sveriges 290 kommuner då helt saknade mötesplatser. 30 av 66 fanns i storstadsområden och inte en enda mötesplats fanns i landets landsbygdskommuner. 

2021 fick myndigheten i uppdrag att fördela totalt cirka två miljoner kronor i statsbidrag för insatser som främjar mötesplatser för unga hbtqi-personer. Statsbidraget betalades ut även i fjol och i år. Det har resulterat i både digitala och fysiska mötesplatser, bland annat i Västmanlands, Västra Götalands och Norrbottens län. 

Men behovet är mycket större. I fjol fick myndigheten in 15 ansökningar om bidrag motsvarande totalt 6,8 miljoner kronor, i år 26 ansökningar motsvarande totalt drygt 14 miljoner kronor. Konkurrensen om det ekonomiska stödet är hård.

På mötesplatser och i fritidsaktiviteter kan unga möta förebilder – vuxna och andra unga som kan ge dem nya perspektiv, nya sociala relationer och nätverk. Förutsättningar för unga att må bra och klara studier.

Men, en fjärdedel av unga hbtqi-personer avstår från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta. Många saknar information om att en mötesplats över huvud taget finns.

MUCF:s senaste stora rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor visar att de är mindre nöjda med livet i sin helhet än andra unga. 

Regeringen gav nyligen MUCF ånyo i uppdrag att stärka förutsättningarna för mötesplatser för unga hbtqi-personer, bland annat kompetensutvecklingsinsatser för olika aktörer på kommunal nivå. Det är ett välkommet och angeläget uppdrag.

Behovet av trygga mötesplatser är fortfarande stort i hela landet. Ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten och i skolan är andra viktiga insatser för att minska utsattheten. 

Risken för depression, självmordstankar och självmordsförsök är högre hos unga hbtqi-personer än hos andra unga. Nära en av fem har någon gång funderat på att ta sitt liv.

Detta är kunskap och signaler som måste tas på allvar. Alla unga har rätt till goda levnadsvillkor och grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.