Den 15:e december väntas Riksdagen fatta beslut om Regeringens Försvarspolitiska proposition för perioden 2021–2025. I den föreslås anslagen till det militära försvaret öka med 25 miljarder kronor under perioden 2021–2025. Satsningen, som möjliggörs genom en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, innebär en ökning av anslagsnivåerna med 40 procent och är den största satsningen sedan 1950-talet. En nödvändig satsning som vi är stolta över att kunna genomföra.
Återuppbyggnaden bygger på totalförsvarstanken där ett starkt civilt försvar är en förutsättning för att det militära dito ska fungera. Utan ett starkt civilt försvar riskerar satsningar på det militära försvaret att inte få önskad effekt. Den pågående pandemin ger detta vägval rätt. Ett starkt civilt försvar är grunden för samhällets motståndskraft när krisen drabbar vårt land och våra invånare.
Den pandemikris vi upplever har blottlagt brister i vår beredskap som måste åtgärdas. Avvecklingen av det civila försvaret innebar på många sätt slutet på beredskapslagring, planering och återkommande övningar. Nyliberala politiska och ekonomiska doktriner fick stort genomslag på samhällets organisering. Styrmodeller, hämtade från tillverkningsindustrin, som on demand, just in time och lean production har tillämpats på kollektiva nyttigheter utan hänsyn till de samhällspåfrestningar som en kris eller ett krig medför. Kombinationen av ett avvecklat civilt försvar och nyliberala politiska doktriner har visat sig vara förödande för samhällets förmåga att skydda sina invånare när krisen drabbar oss.
När det civila försvaret nu återupprättas måste särskild vikt läggas vid att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna inklusive nödvändig försörjning. Förmågan att lagra och säkerställa viss egen produktion av strategiskt viktiga produkter måste vara en viktig del av totalförsvarsplaneringen. För detta krävs ekonomiska tillskott, anpassad lagstiftning och omsorg om viktig svensk industri. Hälso- och sjukvård, läkemedelsproduktion, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, tillgång till drivmedel och energi är sådana områden, liksom kompetensen att underhålla försvarets materiel och upprätthålla samhällskritisk infrastruktur.
Effektiv ledning och samordning är avgörande vid en kris. I april 2019 tillsatte regeringen utredningen Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Tydligare ansvars- och ledningsförhållanden och en stärkt samordning inom civilt försvar på nationell, regional och lokal nivå ska föreslås. Utredningen ska ge förslag som syftar till en förbättrad förmåga att hantera situationer med höjd beredskap och krig. Det ska finnas tydliga och effektiva ansvarsförhållanden inom det civila försvaret.
Goda exempel ska tjäna som inspiration och anpassas efter våra förhållanden. Finland har under lång tid lagt stor vikt vid försörjningsberedskap och förmågan att underhålla sina system. Finlands Försörjningsberedskapscentral, vars uppgift är att planera och operativt genomföra upprätthållandet och utvecklingen av landets beredskap, bör studeras.
Ett starkt och motståndskraftigt totalförsvar är en fundamental del av det svenska välfärdsbygget. När krisen eller kriget drabbar oss ska vi vara förberedda. Med målmedvetet arbete och ansvarstagande pragmatism kan vi åstadkomma detta. Socialdemokratiska regeringar tog ansvar och byggde under efterkrigstiden ett av världens starkaste totalförsvar. Vi kan och ska göra det igen.