Tilltron till politiker är vid en internationell jämförelse hög i Sverige. De folkvalda i vår kommun är besjälade av att skapa bästa möjliga liv för kommunens invånare.
Alla landets kommuner eftersträvar att bli attraktiva för att få folk att flytta till just sin kommun. På det sättet kan en ljus framtid skapas. Varje kommun försöker att framhäva sin särart. Luleå befinner sig i en konkurrenssituation.
Luleå har en del trumfkort på hand. Det starkaste av dessa är utan tvivel LTU. Universitetet drar till sig förmågor både sådana som studerar och sådana som forskar. Många kommer från regionen. Och många flyttar hit.
Luleå har andra trumfkort. Då jag själv flyttade till Luleå för 47 år sedan, var det just detta kort som attraherade mig och min familj: det utspridda boendemönstret, byarna runt om i kommunen. Även om den ekonomiska grunden för byarna, jordbruket, var på stark reträtt, levde byarna vidare. Det var resultatet av ett val som byborna, ursprungliga och inflyttade, hade gjort. Och det var också resultatet av en insiktsfull politik från den dåvarande kommunledningens sida.
Byarna lever i högsta grad vidare och detta tack vare en inflyttning av personer, mycket ofta barnfamiljer, med eller utan tidigare band till byn. Att bo i en by upplevs av inflyttarna som den maximala kombinationen av å ena sidan det småskaliga, fysiskt och socialt, å andra sidan närheten till en stad som erbjuder det mesta en medborgare kan önska sig.
Denna kombination av det småskaliga och det storskaliga är en avgörande faktor för att äldre ersnäsbor idag möter så många föräldrar med barnvagn, små barn som gläds åt sin första cykeltur och där ett hej är det naturliga inslaget i mötet.
Den ena dagen är aldrig den andra lik. Samhället, våra attityder, är i ständig förändring. Vi kan observera en del starka utvecklingstendenser. Den tekniska utvecklingen bidrar till att öka friheten vid val av livsmiljö.
Denna kombination av ett välutvecklat stadscentrum, omgivet av ett antal aktiva byar med en ung befolkning, finns inte överallt i landet. Luleå kommun anordnar regelbundet informationsträffar i Stockholm för att attrahera människor att flytta hit. Dessa rekryterare har gott om goda argument men kommunledningens nuvarande inriktning på att försämra byarnas infrastruktur nedgraderar ett av kommunens trumfkort.
Det är få som tror att informationen till dessa tänkbara inflyttare om att förskolan och skolan läggs ner i Ersnäs, i Måttsund, i Alvik, i Klöverträsk, i Vitå, i Avan, att detta skulle öka entusiasmen hos den del av målgruppen som attraheras av Luleå i första hand genom att där erbjuds möjligheten till ett boende som radikalt skiljer sig från storstaden.
Världen består inte enbart av hårddata. Eventuellt kan kommunens företrädare visa på kortsiktiga besparingar genom de åtgärder som nu övervägs. (Tyvärr har kommunledningen ännu inte presenterat fakta av det slaget.) Men det är nödvändigt att de ansvariga höjer blicken från den kortsiktiga kassaboken, skådar ut i sin nära omgivning och skådar ut i världen. Vilka förändringar i boende och levnadsval står för dörren? Vad attraherar ett växande antal unga människor? Om kommunledningen har förmågan att vidga sin tidshorisont, stänger man inte skolor och förskolor. Tvärtom gör man i sina stockholmspresentationer en stor sak av att här i Luleå har Du chansen att välja just den boendemiljö Du längtar efter. Konsekvensen av detta vore att kommunen utvecklar ett program som stärker byarna i stället för att nu vara på väg i motsatt riktning.
Att barn i de lägre åldrarna skulle må bra av storskaliga skolmiljöer torde det finnas få belägg för i forskningen. Att vidta åtgärder som ökar kraven på biltransporter och som försvårar föräldrars logistiklösningar är heller knappast argument som våra stockholmspropagandister väljer.
Barn- och utbildningsnämnden sammanträder den 25 september. Nedläggningen av ett antal skolor och förskolor står på dagordningen. Kommer de beslutande att ha förmågan att lyfta blicken, att se hän eller låter de ett trumfkort falla till marken?