Vakna i kommunhusen

Norrbottens företagsklimat försämras. Åtta av länets kommuner tillhör nu de 45 sämsta av landets 290 kommuner. Företagens snittomdöme av företagsklimatet i Norrbotten är 3,1 mot rikets 3,4 på en femgradig skala. Då vägs ändå siffran upp ordentligt av Boden som är särklassigt bäst i länet med plats 82 och ett totalomdöme på hela 3,9. Bara tre kommuner norr om Dalälven är aningen bättre.

Foto: Fotograf saknas!

Debattinlägg2009-05-08 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svenskt Näringslivs ranking måste bli en väckarklocka i länets kommunhus. De attityder som möter företagare upplevs ofta som alltför negativa. När politiker talar om barn- och miljöperspektiv på enskilda beslut så bör de ta med det lokala näringslivet också.
Bidrar beslutet till ett bättre företagsklimat som genererar tillväxt och nya jobb och därmed mer pengar i kommunkassan så att man lättare klarar samhällsservicen? Ett negativt svar ger rakt motsatt effekt, något som varken gynnar barn eller miljö.
Boden är ljuspunkten i den onödigt mörka rankingen. Åter bland de 100 främsta i landet för tredje året i rad. Länstvåan Arvidsjaur har mer än dubbelt så många placeringar sämre, 82 mot 165. Jag är inte förvånad.
Boden har ett modigt politiskt ledarskap, ambitiösa tjänstemän och duktiga lokala entreprenörer. Samspelet fungerar utmärkt. Politikerna prioriterar nu företagsfrågor och företagare känner stöd och trygghet. Därför har också Boden klarat sig ur de kriser som försvars- och landstingsnedläggningar innebar. Nu investeras externt kapital och befintliga företag expanderar.

Övriga tretton kommuner i Norrbotten bör kopiera delar av Bodens vinnande koncept. Därmed inte sagt att man blir bättre bara av att skicka runt karbonpapper! Varje kommun är unik, men det gäller också att plocka fram de bästa bitarna. Ibland behövs det både en portion politiskt mod och att man tänker till en gång extra.
Luleå borde ha lika goda möjligheter som Boden att skapa ett bra företagsklimat. Kommunen är inbjudande som mötesplats men dialogen med företagarna är inte tillräckligt bra. Vissa signaler blir också märkliga.
Vid Luleås företagargala nyligen blev landstingets (!) Länsteknik Årets IT-organisation. Och Per Ohlson, Bodens (!) kommun, Årets IT-företagare. Inte skapade det väl jubel inom det privata näringslivet? Snarare ökad känsla av bortglömdhet bland stadens duktiga IT-företagare.
Luleå backar till plats 175 i landet. Det duger inte. Man måste jobba hårdare med näringslivsfrågor, kommunicera bättre med företagen och fatta beslut som rimmar bättre med alla vackra ord. Det är viktigt för hela Norrbotten att Luleå blir en bättre företagarkommun.

Största bakslaget står ändå Haparanda för. Raset med 113 placeringar är störst i Norrland och kan bero på att gamla företagare känt sig bortglömda i nya Haparanda. Ikea-effekten gav tre år med fina placeringar, men nu är kommunen tyvärr åter på gamla nivåer. Förhoppningsvis bara tillfälligt trots att gamla tandemparet Sven-Erik Bucht och Christina Lugnet splittrats.
Årets rankning är negativ för Norrbotten. Men den kan bli positiv om effekten blir att företagsfrågor ges ett lyft. Och varför är man så ängsliga inför Utmaningsrätten som ger företag som är på bettet rätt att utmana och konkurrera med kommunal verksamhet? Mångfald och billigare lösningar är väl ändå inte något negativt!
Norrbotten får inte kopiera Överkalix som faktiskt backat exakt varje år sedan 2002 och nu bara har elva kommuner i landet efter sig.

Läs mer om