Abrahamsson befäster myten om elaka moderater
µ Svar till Olov Abrahamsson, NSD ledarsidan den 30 december.
Foto: ERIK G SVENSSON
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skatteutjämningen utgörs till nästan 95 procent av en omfördelning av statsbidragen kommunerna emellan för att utjämna skillnader i skattekraft och strukturella kostnader. Denna princip finns det inget riksdagsparti som idag ifrågasätter.
Däremot är många moderater kritiska till att ett tiotal kommuners invånare dessutom ska behöva bidra via sin egen kommunalskatt till utjämningssystemet.
Vi accepterar att våra kommuner inte får några statsbidrag. De är välskötta, med sunda finanser och klarar av att stå på egna ben. Däremot är det orimligt att just våra invånare ska betala kommunalskatt till andra kommuner.
Dessutom har det på individnivå en fördelningspolitisk felaktig profil. Det finns inget skäl att sjukvårdsbiträdet i Täby eller förskolläraren i Sundbyberg ska finansiera den kommunala servicen för överläkaren i Malmö eller direktören i Göteborg.
Därför har vi också ifrågasatt grundlagsutredningens förslag att skatteutjämningen ska grundlagsfästas, vilket de facto bekräftar att systemet hittills varit i strid med regeringsformen.
Grundlagsstridigheten är något som även lagrådet i en mycket skarp skrivning konstaterade i sitt utlåtande den 12 maj 1995. Lagrådet menade att det framstod som helt främmande att betrakta skatt, som en kommun tar ut för att tillföras andra kommuner, som uttagen för skötseln av sina egna uppgifter.
Vi menar att utjämningen borde återgå till att vara ett statligt ansvar och därmed behövs inte heller någon grundlagsändring.
Skatteutjämningen ger dessutom i sin nuvarande konstruktion ett synnerligen dåligt incitament för att öka tillväxten i kommunerna. I och med att systemet bygger på en i det närmaste total utjämning innebär det att all den tillväxt som sker i den egna kommunen solidariskt ska delas med övriga kommuner. Detta är knappast något som uppmuntrar till lokala satsningar.
Arjeplogs socialdemokratiska kommunalråd blev varse detta 2002, då han efter år av kommunala satsningar för att få dit tyska biltillverkares vintertester upptäckte att den ökade skattekraften på 1,6 procent jämfört med riket i övrigt, försvann i skatteutjämning. En tillväxt som annars hade gett den lilla kommunen med drygt 3 000 invånare 1,4 miljoner kronor i ökade skatteintäkter.
Det är också en myt att utjämningen endast finns till för de norrländska glesbygdskommunerna. Skåne får exempelvis nästan lika mycket (8,6 miljarder kronor) i utjämningsstöd som de fem norrlandslänen tillsammans (8,8 miljarder kronor). Malmö är Sveriges största bidragsmottagare med 3 miljarder kronor årligen.
Västra Götaland ligger inte långt efter med 7, 7 miljarder kronor, varav Göteborg får 1,6 miljarder.
Detta tycker vi också man kan ifrågasätta. Däremot ska inte ni som bor i Norrland behöva känna en obefogad oro för att en moderatledd regering vill försämra era levnadsvillkor.
När Kjell-Olof Feldt och den dåvarande
s-regeringen införde den så kallade Robin Hood-skatten (omfördelningen från rika till fattiga kommuner) i mitten på 1980-talet var syftet att minska klyftorna i kommunalskatt och skapa likvärdiga livsvillkor i alla delar av landet.
Skillnaderna i kommunalskatt har också blivit mindre. Men trots Robin Hood-skatten finns fortfarande stora olikheter mellan kommunerna. År 2009 betalar förskolläraren och sjukvårdsbiträdet i Täby bara 29,73 kronor på varje intjänad hundralapp för den kommunala servicen. I Danderyd är samma siffra 29,73 kr.
Det kan jämföras med Norrbotten, där vanliga LO- och TCO-medlemmar betalar i genomsnitt 32,67 kr i kommunalskatt. I Ragunda i Jämtland, som har den högsta kommunalskatten i riket, är siffran hela 34,17 kr.
Därför har jag svårt för tandagnisslet från kommunalråden i Danderyd, Täby och Lidingö. De rattar kommuner med hög skattekraft, låga sociala kostnader och liten glesbygd. Således har de möjligheter att hålla sig med både låga skatter och en välutbyggd offentlig service.
Av det skälet tycker jag inte heller att det är anmärkningsvärt att de får bidra med en slant extra till utjämningssystemet. Robin Hood-skatten är både rättvis och rimlig