Alliansen förnyar försvaret
Omvandlingen av det gamla invasionsförsvaret startade när hotbilden mot Sverige förändrades efter Sovjetunionens fall. Men processen har präglats av ryckighet och är långt ifrån färdig.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den tidigare politiska styrningen av försvarspolitiken har inte varit anpassad till dagens hotbild. I augusti i år utkämpades och avgjordes kriget i Georgien på en vecka. Vårt försvar måste kunna möta den typen av situationer i framtiden och försvarspolitiken anpassas därefter.
Socialdemokraterna skar ned försvaret och lade ned cirka 60 förband under sin tid vid makten. Vad som däremot var nödvändigt; en modernisering och varaktig förändring av det politiska uppdraget till försvarsmakten, uppnåddes inte.
Arvet från socialdemokraterna har lett till att med dagens politiska krav kan endast en tredjedel av den nationella insatsorganisationen, eller cirka 11 000 soldater, vara tillgänglig för insats inom ett år. På resterande två tredjedelar av den nationella insatsorganisationen har det inte funnits politiska krav på tillgänglighet eller användbarhet för insats inom rimlig tid.
Detta måste vi ändra på. Sverige behöver fler soldater som tidigt är tillgängliga.
Försvaret ska i framtiden utgå från tillgängliga bataljonsstridsgrupper, där kärnan är en lätt mekaniserad bataljon, förstärkt med funktionsförband och förutbestämda marin- och flygenheter.
Framtidens försvar kommer bestå av tre delar:
Stående förband av anställda officerare och soldater för att skapa omedelbar tillgänglighet för att värna Sverige.
Kontraktsförband, med personal som har ett civilt arbete och som med jämna mellanrum gör utbildning, beredskap och insats.
Därutöver nationella skyddsstyrkor som dagens Hemvärn utvecklas till.
En annan viktig omställning är att modernisera personalförsörjningen. I dag har vi plikt som grund för uttagning, men frivillighet för internationella insatser. Om inga förändringar görs riskerar rekryteringsbasen att bli otillräcklig för de nationella skyddsstyrkorna, officersyrket och insatsförbanden.
I februari 2008 tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning om totalförsvarsplikten. Kommittén presenterade i början av november principiella ställningstaganden med inriktningen frivillig rekrytering.
Rekrytering på frivillig grund är nödvändigt för att skapa ett effektivt, tillgängligt och användbart insatsförsvar.
Sverige har ett mycket kompetent försvar som alltid får högt betyg vid internationella insatser. Men dagens uppdelning i en nationell insatsorganisation och en särskild utlandsstyrka är dyr och ineffektiv. Samma förband ska vara användbara nationellt, i närområdet och internationellt. Sverige måste ha militära styrkor som med kort varsel kan användas.
I vår föreslår regeringen en ny inriktning för försvaret som ska vara genomförd år 2014.
Vår ambition är tydlig: resurserna ska läggas på ett förstklassigt försvar som är tillgängligt och användbart, både nationellt och internationellt. Så bygger vi ett starkt försvar, väl rustat för morgondagens hot.