Alliansen splittrad om handelsavtal
Den 8 juli möts Vänsterpartiets Hans Linde och Folkpartiets Fredrik Malm i en duell om global handel och mänskliga rättigheter i Almedalen i Visby. Samtidigt publicerar kampanjen "Global rättvisa.nu" en ny undersökning som visar att en majoritet av riksdagspartierna anser att EU bör ändra inställning i de pågående förhandlingarna om handelsavtal mellan EU och fattiga länder.
Att kräva en snabb öppning av marknader i afrikanska länder leder bara till att lokala produducenter och bönder slås ut.foto: ap
Foto: CLEMENT NTAYE
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Med tanke på Folkpartiets och Centerns isolerade hållning i frågor kring internationell handel menar vi inom kampanjen att Sverige aktivt ska verka för att EU sätter fattigdomsbekämpning och solidaritet först i de pågående förhandlingarna om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) med länder i Afrika, Västindien och Stilla havet. 40 av dessa 78 länder är klassade som minst utvecklade länder, och är alltså några av de fattigaste länderna i världen.
EU driver i avtalsförhandlingarna att de afrikanska länderna på kort tid ska öppna upp stora delar av sina marknader för tullfri import av EU:s varor. De afrikanska länderna anser emellertid att de behöver tid att utveckla sin industri och tjänstesektor för att kunna konkurrera på världsmarknaden på lika villkor.
Handel är nödvändig för att lyfta människor ur fattigdom, men att kräva en snabb öppning av marknader i afrikanska länder leder bara till att lokala producenter och bönder slås ut.
Den erfarenheten gjorde flera afrikanska länder redan på 1980- och 1990-talen då Världsbankens och IMF:s strukturanpassningsprogram ledde till att många småproducenter slogs ut. I Moçambique kunde cashewnötsproducenter inte längre konkurrera med den billiga importen. Fabriker fick stängas och arbetslösheten ökade.
Alla riksdagspartier, utom Centern och Folkpartiet, anser att fattiga länder ska få använda exportrestriktioner för att kunna gynna förädling av varor i landet. Att en majoritet av partierna är beredda att stödja detta är glädjande då exportskatter är en av knäckfrågorna i de pågående EPA-förhandlingarna. EU vill inte låta de afrikanska länderna använda exportrestriktioner, trots att det är tillåtet enligt WTO.
Afrikanska länder är främst råvaruexportörer till EU. För att inte fastna i den fällan är en möjlighet att införa exportskatter på vissa råvaror. Då blir det dyrare att exportera råvaran och inhemsk förädling och produktion gynnas i stället.
Ghana är ett exempel på ett land som använder exportskatter på skogsråvaror. På så sätt främjas landets egen förädlingsindustri och en export av förädlade produkter i stället för råvaror. Förädlar man varorna i landet ökar vinstmarginalen, arbetstillfällen skapas och utveckling av teknik gynnas.
När nu bara Centern och Folkpartiet stödjer EU:s handelspolitik bör Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet göra gemensam sak och aktivt verka för att EU ändrar sina krav i EPA-förhandlingarna.