DEBATT: Argumenten haltar

Svar till Annica Sandström, NSD ledarsidan den 3 februari. Annica Sandström har i sin artikel lyckats både visa på uppenbara risker med valfrihet men också argumenterat för mångfald i skolorna. Och det är självklart att var och en har rätt att tycka om saker, ting och förhållanden i samhället. Men nog haltar argumenten betänkligt. En sak är säker: en gemensam sammanhållen och likvärdig skola för alla barn får vi aldrig genom denna valfrihet, mångfald och fristående skolor. En färsk rapport från Skolverket visar på den logiska utvecklingen med förstärkt segregering och ökad brist på likvärdighet. Rapporten visar bland annat... ? att ökade skillnader mellan skolor minskar likvärdigheten och ? att likvärdigheten har försämrats allt eftersom. Närmare analyserat visar det sig att vilken skola en elev går på får allt större betydelse för hur eleven lyckas i skolan. En del av de skillnader, som finns mellan skolors resultat, kan förklaras av att elever har olika förutsättningar i form av sociala och ekonomiska förhållanden, kön och migrationsbakgrund och att skolorna inte fullt ut lyckas kompensera för dessa förutsättningar. Även tidigare studier visar, att elevens egna föräldrars utbildningsnivå har ett starkt samband med elevens resultat, att elever som invandrat under skoltiden till Sverige i genomsnitt uppnår lägre resultat i skolan, även om hänsyn tagits till föräldrarnas utbildningsnivå samt att flickor i genomsnitt presterar bättre än pojkar. Skolsegregationen när det gäller socioekonomisk bakgrund, mätt som andel högutbildade föräldrar, har ökat med cirka tio procent mellan 1998 och 2004. Det finns dessutom tecken på en tilltagande så kallad osynlig skolsegregation vilket innebär att ?duktiga? elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning i dag jämfört med tidigare, söker sig bort från skolor där andelen utlandsfödda elever är hög och/eller där andelen elever med högutbildade föräldrar är låg. Den tilltagande synliga såväl som osynliga skolsegregationen, i kombination med att elever till viss del påverkas av sin omgivning, kan få allvarliga konsekvenser för likvärdigheten i skolsystemet. Skolverket bedömer att likvärdigheten i grundskolan har minskat de senaste åren. I några av jämförelserna märks även betydelsen av ett tydligt ledarskap, hur utvecklingsarbetet bedrivs och om det är bra relationer mellan skola och kommun. I forskningsprojektet ?Segregation och särbehandling i svensk ungdomsskola? visas tydliga samband mellan elevernas sociala bakgrund och studieresultat. De faktiska valmöjligheterna är mycket olika för skilda föräldragrupper i ett socialt skiktat samhälle. Mycket få barn från socialgrupp 1 går i skolor där flertalet barn från socialgrupp 3 går. Valfriheten får därmed klassmässig prägel genom att de ?dåliga skolorna? blir ännu ?sämre?, när de framgångsrika barnen lämnar dessa. Bortvalen av skolor leder därmed till kraftigare ?prestationsmässig segregering? mellan skolorna, heter det i rapporten. Med anledning av utvärderingen och rapporten måste vi allvarligt fundera över vilket samhälle vi vill medverka till. Frågorna är: ? Vill vi ha ett samhälle utan över- och underordning, utan klassgränser, utan könssegregation eller etniska klyftor? ? Vill vi ha ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och där alla får plats, där alla har samma rätt och samma värde? ? Vill vi ha ett samhälle, där var och en kan utvecklas som individ och i jämlik och solidarisk samverkan med andra söka lösningar för allas bästa? Eller vill vi ha ett samhälle där var och en tar för sig utan att bry sig om andra? ? En följdfråga är också, om hävdandet och införandet av fristående skolor bidrar till att minska de negativa följderna?

Debatt: Argumenten haltar