i New York i september där stats- och regeringschefer från hela världen fattade ett historiskt beslut om att förändra världsorganisationen i grunden.
Reformarbetet i FN utgör ett löfte om förändring. Femton års globaliseringsdebatt och den gränsöverskridande tekniken gör att politiska makthavare inte längre kan blunda för naturkatastrofer, hunger, sjukdomsepidemier eller brott mot mänskliga rättigheter. Framtidens FN måste kunna möta framtidens krav.
En av de första pusselbitarna i reformarbetet har just fallit på plats. FN:s generalförsamling och säkerhetsrådet har röstat för att inrätta en fredsbyggande kommission som ska hjälpa länder att bygga fred och försoning efter en konfliktsituation.
Samtidigt som vi gläds över det nya FN-organet kommer nya och förskräckande larmrapporter från våldets Sudan. Flyktingläger och biståndsarbetare utsätts för ständiga attacker, vilket försvårar den humanitära insats som genomförs av det internationella samfundet, rapporterar FN:s humanitära samordnare Jan Egeland. Sudan är ett typexempel på behovet av en fredsbyggande kommission.
Vägen mot fred och försoning är ofta bräcklig. Omkring hälften av de senaste 20 årens konflikter har blåst upp igen fem år efter att ett fredsavtal har undertecknats. Den nya kommissionen ska sätta fokus på länder som befinner sig i ett känsligt läge och fungera som ett rådgivande organ åt säkerhetsrådet, generalsekreteraren eller medlemsstaterna själva. Men, som generalsekreterare Kofi Annan framhöll när kommissionen röstades igenom, det krävs att den blir effektiv i de drabbade länderna och inte bara en pappersprodukt i ett förhandlingsrum.
Hittills har vi sett alltför liten politisk vilja att lösa kriser som pågår långt bort. Afrika är en ständig oroshärd. Vi har nyligen uppmärksammat tioårsminnet av folkmordet i Rwanda. FN:s utsände, den kanadensiske generalen Roméo Dallaire, har redogjort för de fasansfulla upplevelser som så när kom att kosta honom livet. Vi har kunnat konstatera att världens länder visste vad som pågick
i Rwanda - men att inget gjordes. Det får inte upprepas.
Parallellt med omstöpningen av världsorganisationen pågår en kraftmätning mellan världens länder. USA står under hårt tryck att ändra sin politik i Irak. Kampen mot terrorismen har medfört övertramp, till exempel på Guantanamo. Utvecklingsländer framhåller de orättvisa världshandels-reglerna, men försöker samtidigt försvåra arbetet för förbättrade mänskliga rättigheter. Europa är duktigt på att kritisera, men skulle ibland självt kunna vara mer aktivt
i det internationella samarbetet.
Generalförsamlingens president Jan Eliasson, som leder förhandlingsarbetet i det nya FN, har tillsammans med sina medarbetare visat att det går att åstadkomma resultat. På agendan återstår nu bland annat inrättandet av ett nytt råd för de mänskliga rättigheterna och fortsatta reformer
i FN-sekretariatet.
2006 blir avgörande för om FN ska få verktygen att möta framtidens utmaningar.
Allt hänger på den politiska viljan.
i Svenska FN-förbundet