Sverige är ett avlångt land brukar det heta, vi måste nu se till att det inte också blir ett enfaldigt land. Från norr till söder pågår en avveckling av det fasta telenätet, vilket har inneburit att tiotusentals människor som bor på landsbygden inte längre kan ringa ordentligt.
Det finns otaliga vittnesmål som gör gällande att det inte ens funkar att ringa larmnumret 112 efter att det fasta telenätet avvecklats i deras närområde samtidigt som mobiltäckningen många gånger fungerar uselt eller inte alls. Så här kan vi inte ha det.
Vänsterpartiet vill att samhället går in och stöttar upp - inte privata företag som navigerar efter vinstmaximering som första och största mål - utbyggnaden av bredband och mobila lösningar. Bara på så vis kan vi eliminera den digitala klyftan.
Orsakerna till nedmonteringen av landets telefonstolpar är Telias beslut att under fem år, fram till 2015, avveckla det fasta telenätet och ersätta koppartråd med mobila lösningar. Vackert så om det hade fungerat, men så är icke fallet. Post- och telestyrelsen ryckte in och krävde att de som drabbades måste kompenseras med mobila lösningar. Ett krav som inte har blivit verklighet.
Det blir mer och mer uppenbart att det spelar roll var du bor för att du ska kunna ta del av den nya kommunikationstekniken. Bor du i Stockholm är det inga problem, men bor du i Mörbylånga på Öland eller i Gemträsk i Boden ser det annorlunda ut.
Samhället skiktas och gapen vidgas mellan de som har täckning dygnet runt för att sköta det som de vill/behöver sköta via mobilen, och de som inte ens kan ringa ner till distriktsmottagningen för att boka tid till läkarbesök.
För ett par veckor sedan presenterade IT och energiminister Anna Karin Hatt regeringens mål för en ny IT-strategi: IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Där står det att det ska vara lätt och säkert att använda Internet och andra digitala tjänster, att det ska skapa nytta, att det behövs en infrastruktur som gör det här möjligt och en insikt om att IT och den ökade digitaliseringen påverkar alla samhällsprocesser i Sverige och globalt.
Det här tycker vi låter verkligt bra, men finns förutsättningarna för alla, oavsett var i landet man bor? Svaret är i dagsläget nej.
Telebolagen konkurrerar och vi är kunder på deras marknad. Något intresse för samarbete mellan Sveriges mobiloperatörer finns inte, även om det skulle innebära problemfri täckning på landsbygden. Vi menar att samhällsekonomiska intressen måste gå före företagsekonomiska, annars kommer alla vi som inte bor i storstan att få än sämre förutsättningar för att leva och verka på våra orter. Här har staten ett avgörande ansvar.
Det förtjänas att understryka att staten fortfarande äger 37,3 procent av Telia. Det är dags att använda sig av den här möjligheten till inflytande.
Skulle samma tystnad råda om det rörde någon utav våra större städer?