För oss Socialdemokrater stod det helt klart att Monti II skulle strida mot vår kollektivavtalsmodell. Det skulle ha varit ett direkt ingrepp i grundläggande fackliga rättigheter, såsom före-nings- och den fria förhandlingsrätten där strejkrätten är en mycket viktig del.
Kärnfrågan handlar om att företags ekonomiska intresse att konkurrera med låga löner aldrig kan vara en legitim begränsning av strejkrätten. För oss som Socialdemokrater känns det extra bra att det är just den här frågan som skapar så stort engagemang.
Vi Socialdemokrater har de senaste månaderna arbetat aktivt i riksdagen och till slut lyckades vi få en majoritet, för att förslaget inte är en fråga som EU ska avgöra. Genom att ha täta kontakter med andra parlament runt om i Europa och genom möten och samtal med våra partikamrater, har vi fått flera att tycka och göra gemensam sak med oss. Vi har subsidaritetsprövat ärendet.
Krångligt, ja det kanske låter så, men det fungerar! Det handlar helt enkelt om att vi i de nationella parlamenten kan vara med och bestämma om vi anser att en fråga ska avgöra på EU-nivå eller om frågan bättre avgörs nationellt.
Subsidiaritetsprövning, även kallad närhetsprincipen, är ett nytt verktyg som finns i och med Lissabonfördragets inrättande. Om mer än en tredjedel av parlamenten säger att förslaget strider mot närhetsprincipen så ska kommissionen ompröva det. Det har aldrig hänt att ett förslag fått så många protesterande röster - inte för än nu.
När tidsfristen gick ut i dagarna var de nationella parlamentens åsikt klar. Det duger inte att kommissionen försöker reglera frågor som ska avgöras nationellt.
För oss Socialdemokrater är det inte bara viktigt att människor har ett jobb att gå till utan också att villkoren på arbetet är rimliga och rättvisa.
För oss är det självklart att människor ska kunna röra sig fritt och arbeta vart man vill i Europa. Men när människor väljer att arbeta i ett annat EU-land ska de garanteras lika arbetsvillkor som sina inhemska kollegor.