Utifrån barnkonventionens artikel 26 som garanterar barnets rätt till social trygghet har Rädda Barnen mätt effekterna av försäkringar och bidrag som ska stärka barnfamiljers ekonomi. En allt större del går numera till barnhushåll med god ekonomi, på bekostnad av de fattigare barnfamiljerna. Analysen är att familjepolitikens omfördelande effekt har avtagit.
"Exempelvis är grundnivån i föräldraförsäkringen 180 kronor per dag och det är ju omöjligt för en ensamstående förälder att leva på den summan. Ökningen av hur många som tvingas leva på den här nivån är skrämmande: för tio år sedan betalades 11,6 procent av alla föräldradagar ut på grundnivå, i dag har det ökat till 16,6 procent", säger Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare.
Under 2008 levde 220 000 barn i fattigdom, det vill säga 11,5 procent av alla barn i Sverige, men fattiga barn finns även i Norrbotten. I Luleå lever 1 203 barn eller 8,4 procent barn i fattigdom. Rädda Barnen släppte i februari 2011 sin åttonde rapport om barnfattigdomen, Barnfattigdomen i Sverige 2010, och analysen visar att Sverige inte tar barnkonventionen på allvar.
I Rädda Barnens studie "Välfärd inte för alla" blir det tydligt att syftet för den ekonomiska familjepolitiken inte längre uppfylls fullt ut. Under hela 2000-talet har dess utjämnande och fattigdomsreducerande effekt successivt avtagit.
Utan den ekonomiska familjepolitiken skulle den relativa fattigdomen i Sverige legat stadigt mellan 24 och 26 procent. Med den ekonomiska familjepolitiken låg den relativa fattigdomen fram till cirka 2003/2004 kring 10 procent. Därefter har den successivt ökat, för att år 2009 ligga på 15,2 procent.
Utifrån studien drar Rädda Barnen slutsatsen att hela systemet för den ekonomiska familjepolitiken måste ses över och göras om, för att säkerställa dess fattigdomsreducerande effekt.
En dryg tiondel av Sveriges två miljoner barn lever i fattigdom. Fattigdom är ett relativt begrepp. Att växa upp i ett fattigt hem i Sverige är förstås inte samma sak som att vara fattig i exempelvis Brasilien. Oavsett land ska barn inte diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Rädda Barnens rapport Barns hälsa i Sverige (2004) visar att det finns ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet.
Forskning har också visat att barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll löper tre gånger så stor risk för att bli utsatta för våld i hemmet av en vuxen, och 50 procent större risk för att bli utsatt för mobbning i skolan. Även barnens rätt till fritid begränsas, då deltagande i organiserade verksamheter kostar mycket, något dessa familjer inte har råd med.
Det är framförallt tre grupper av barn som är särskilt utsatta och som inte har nåtts av den allmänna välfärdsutvecklingen: Barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående.