Barns psykiska ohälsa växer
Alla berörs vi av den psykiska ohälsan. Själv, via någon i vår närhet eller genom de återkommande rapporterna om hur den psykiska ohälsan växer. Inte minst bland våra barn och unga. Ofta får vi höra att Sveriges unga aldrig har haft det så materiellt gott ställt som nu. Men samtidigt mår de allt sämre.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Om psykisk ohälsa kan upptäckas tidigt är mycket vunnet. Med rätt hjälp och stöd finns alla möjligheter att bli frisk. Men då måste också hjälpen finnas där.
I en nyligen publicerad rapport, "Rätt insats i rätt tid för barn och ungdomar med psykiskt ohälsa" från Sveriges kommuner och landsting (SKL), rapporteras om problem med tillgängligheten till barnpsykiatrin.
Till stor del handlar det om att barn- och ungdomspsykiatrin, som ska vara en specialistverksamhet, i dag också får agera "första linjens sjukvård". Föräldrar litar inte på att skolhälsovården eller vårdcentralen kan ge den rätta vården och tar sina barn direkt till BUP, där de unga patienterna trängs i långa köer.
Därför har regeringen och SKL påbörjat ett förändringsarbete med siktet inställt på att skapa bättre samarbete och samordning av insatser för barn och ungas psykiska hälsa. Kommuner och landsting med goda idéer och utvecklade arbetsmetoder har fått anmäla sig för att stå modell för arbetet för barn- och ungdomspsykiatri runt om i landet. Det är roligt att se hur stort intresset har varit för att delta.
14 områden i landet har slutligen valts ut att delta i projektet.
I Norrbotten berörs Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå. De kommer nu under två års tid få möjlighet att bygga upp samarbetsformer och en väl fungerande första linjens vård och omsorg för psykisk ohälsa.
Det innebär att utöver hälso- och sjukvården, med barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, barn- och ungdomspsykiatrin, barnmedicinska kliniker och primärvård, kommer även förskola, skola och socialtjänst vara viktiga delar. Inte minst förskolan och skolan, som i stort sett dagligen möter barnen, är väsentliga pusselbitar för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa.
Tanken är att Haparande, Kalix, Överkalix och Övertorneå, tillsammans med de andra försökskommunerna, ska sprida sina erfarenheter, idéer och praktiska exempel och inspirera andra kommuner och landsting att komma igång med ett förändringsarbete.
Regeringen och SKL har även ingått en överenskommelse om att förstärka vårdgarantin. Senast under 2011 ska alla landsting, utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin, kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar inom barn- och ungdomspsykiatrin.
För att underlätta arbetet med den skärpta vårdgarantin och uppmuntra landsting att ta itu med köerna till BUP får landstingen 214 miljoner kronor i år. Pengarna kommer att fördelas mellan de landsting som når de uppsatta målen kring kortare väntetider. Dessa krav ska skärpas successivt 2010 och 2011.
Våra barn och ungdomar är det viktigaste vi har. Det här är ytterligare ett sätt att se till att de alla får den bästa tänkbara vård när de mår dåligt.