Varför ska Norrbottens läns landsting ha hälso- och sjukvårdsberedningar om man ändå inte lyssnar på vad de kommer fram till i sina rapporter?
De senaste åren har beredningsrapporterna från hälso- och sjukvårdsberedningarna samstämmigt informerat landstingsfullmäktige i sina rapporter om att bemötandet i sjukvården inte är bra enligt medborgarna som beredningarna mött och som även uppmärksammats av patientnämnden.
Bemötandet är ett återkommande problem som tas upp på mötena med medborgarna i Norrbotten och det känns således oerhört viktigt för oss som landstingspolitiker att verksamheten tar tag i och ordnar så att Norrbottningarna får ett gott bemötande av sjukvården.
Följande är taget ur hälso- och sjukvårdsberedningarnas rapport "Kvinnor och mäns behov av hälso- och sjukvård" från 2011 och återfinns på sidan 5:
Bemötande. En övergripande analys ger insikten att bemötandet inom hälso- och sjukvården fortfarande upplevs som ett problem på flera håll i länet. Det handlar om patientens upplevelse av mötet med vården; hur man blev bemött och betrodd vid första vårdkontakten. Hur mottagandet av sköterskan eller läkaren upplevdes och hur patienten kände det när den lämnade mottagningen.
Medan bemötande upplevs vara källan till stor frustration i Syd och Mitt är det andra frågor som dominerar i Nord och Öst. Situationen inom varje länsdel finns redovisad under respektive beredningsavsnitt. Beredningarna vill poängtera att bemötandeproblematiken belysts i beredningsrapporter under de senaste åtta åren.
Eva-Lena Holmqvist, som är primärvårdschef, uttalade sig i artikeln "Flykten från landstinget" i NSD fredag den 9 mars 2012: "Vi har funnits länge, har ett gott bemötande och människor har tillit till oss".
Hur kan en primärvårdschef uttala sig så när beredningsrapporterna visar motsatsen, och har visat att bemötandet är ett problem de senaste ÅTTA åren?
Det kanske inte är så konstigt att patienter väljer privata vårdcentraler. Ska landstinget kunna vända trenden krävs agerande, inte bara en massa fina ord.