DEBATT: Bevisbördan ligger hos friskolans kritiker

Kommentar till Magnus Westerstrand och Anne-Marie Lindgren, NSD Debatt den 2 mars. Som en av författarna till den nyligen diskuterade forskningsrapporten om friskolornas påverkan på den kommunala skolan vill jag lämna följande information. En engelsk version av ESO-rapporten har blivit publicerad i en av de högst rankade nationalekonomiska tidskrifterna (Journal of Public Economics). För att publiceras där krävs först att studien anses så bra att det är idé att skicka in den till denna tidskrift, det vill säga att den har seminariebehandlats och lästs av forskarkollegor. Därefter synas artikeln av tidskriftens egna mycket kvalificerade forskare. De kommer med kloka kommentarer som man tar till sig. Om uppsatsen anses tillräckligt bra och intressant blir den slutligen publicerad. Vår uppsats har också blivit omskriven internationellt i mer populära sammanhang. Efter vår studie har det kommit en avhandling och några andra studier som visar liknande resultat för Sverige. Internationellt finns det ett stort antal studier som pekar i samma riktning. Resultaten är dessutom inte förvånande då det är allmänt känt att konkurrens både stimulerar till effektivitet och lärande. Nya aktörer introducerar nya sätt att göra saker på som andra kan lära sig av och detta leder till effektivisering och utveckling. Det gäller för företag och det gäller även i skolans värld. Man må ogilla friskolor, men det är direkt ointellektuellt att inte ta till sig forskningsresultat som har prövats på alla möjliga sätt. Jag hoppas att Anne-Marie Lindgrens slutsatser bygger på bristande kunskap om forskningsläget. I dag ligger bevisbördan hos dem som hävdar att friskolor inte är bra för skolans utveckling, inte hos dem som hävdar motsatsen.

Debatt: Bevisbördan ligger hos friskolans kritiker