Bordlägg frågan om Lissabon- fördraget
µ Svar till Lars Nyberg, NSD Debatt den 14 november.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För det första så håller det inte att skylla på att statsministern inte ville ändra dagen för Lissabonfördragets behandling i riksdagen. Om nu socialdemokraterna verkligen vill ta beslut efter det att Claes Strååth blivit klar med sin Lavalutredning den 15 december så kan socialdemokraterna rösta på vänsterns förslag - att bordlägga frågan.
Men det tänker de ju inte göra. Det är alltså inget annat än politisk teater.
För det andra så är inte det nya fördraget bättre än det gamla på denna punkt, vilket Nyberg hävdar. Det är samma fördragsartiklar i både Nicefördraget och Lissabonfördraget som EU-domstolen dömer utifrån.
För det tredje, om nu Nyberg ser med oro på EU-domstolens makt, så borde vi ju inte skriva på fördraget, eftersom det inte begränsar denna makt.
På en direkt fråga från Eva-Britt Svensson (v) svarade EU-kommissionären Margot Wallström (s) att Lissabonfördragets rättighetsstadga inte ger fler rättigheter till arbetstagare och att EG-domstolens rättspraxis inte påverkas.
För det fjärde så hjälper det inte att ändra i utstationeringsdirektiven, eftersom domstolen tolkar utifrån själva fördraget, som står över alla "direktiv". Det går heller inte att ändra en EU-dom genom att ändra i underordnad lagstiftning, vare sig det är
i form av nationell lag eller ett "direktiv".
Tyvärr har LO-ledningen, till skillnad mot ett stort antal fackligt aktiva, helt ställt upp på Mona Sahlins och partiledningens linje, som innebär att de fackliga rättigheterna kommer att underordnas den "fria rörligheten av arbetskraft", vilket alltså är kärnan i EU-domarna på detta område.
Ödesdagen är fortfarande den 20 november. Socialdemokraterna kan, om de vill, medverka till att frågan bordläggs, eller kräva ett undantag i lagstiftningen som säkrar kollektivavtalen. Än finns möjligheten!