DEBATT: Borgarna plockar fram klassamhället

Olof Palme brukade, speciellt under sin tid som utbildningsminister, använda Hjalmar Brantings ord om att alla har rätt att ?nå sina bästa stämningars längtan?. Man ville avskaffa klassamhället och skapa ett samhälle präglat av samma förutsättningar för alla att välja sin väg genom livet och nå sina bästa stämningars längtan. I dag då kunskapssamhällets ekonomiska, globala ramar håller på att formas i ett nytt sekel plockar en sammansvetsad svensk borgerlighet fram klassamhället igen och föreslår under mellandagarna att den svenska skolan ska delas in i tre delar med en studieförberedande del, en yrkesförberedande och en lärlingsutbildning. Bara den studieförberedande linjen skulle ge tillträde till högskola och universitet. Skolminister Ibrahim Baylan gör sin hittills bästa insats som minister och ryter till ordentligt. Det är särskilt två punkter i den borgerliga alliansens krav han reagerar emot. Det ena är sänkta krav i kärnämnena på yrkesförberedande linjer och höjda på de studieförberedande. Det delar upp gymnasiet i ett A- och ett B-lag och slår mot arbetarbarnen fortsätter han. Hur mycket borgerligheten än hävdar att man kan komma tillbaka även om man inte har högskolebehörighet från gymnasiet så är det ju självklart att en 30-åring som valt fel som ung och står med familj och barn, villa och Volvo inte tar ett par extra års studieskulder ovanpå tre till fem års högskolestudier för att förverkliga det mål man så småningom insett vara livets mål, sina bästa stämningars längtan. Om alla från början får samma stabila plattform att stå på under sin livsresa behöver inte valet att förverkliga sin längtan bli fullt så svårt. Jämlikhet i kunskapssamhällets livslånga lärande innebär inte att alla ska bli akademiker men att alla ska ges möjligheten att utveckla och fördjupa sina intressen. Den som då väljer teoretiska studier och forskning ska ha möjlighet att under hela sitt liv utnyttja den resurs som universiteten och högskolorna är. Den som väljer vårdandet och omsorgen, det idoga arbetet och handens kunskap ska aktas lika mycket för det. Tyvärr utnyttjas Wanja Lundby Wedin och LO av Saco-förbundet Lärarnas riksförbund och av borgerligheten. Det finns många vettiga synpunkter i det hon säger i en debattartikel i DN den 27 december. Målet att cirka hälften av befolkningen ska ha gått på universitet och högskola under sin livstid är bra. Däremot behöver man inte börja redan innan man fyllt 25. Fokus på att alla ska klara grundskolan och gymnasiet är också viktiga krav, vilket kräver resurser till den fjärdedel av eleverna som i dag har problem. Att LO börjar intressera sig för både grund- och gymnasieskolan är glädjande och tillsammans med socialdemokratin och näringslivet kan man utveckla gymnasiet långt. Ett bra exempel är det nya entreprenörsprogrammet i Luleå. Det är faktiskt så att alla program på gymnasiet är yrkesförberedande. I kunskapssamhället klarar dock ingen sig utan att studera vidare, på arbetsplatsen, på fritiden i folkbildning och föreningsliv samt på högskola och universitet efter fritt val och eget känt behov för att nå ?sina bästa stämningars längtan?. Då får ingen stängas ute från framtiden.

Debatt: Borgarna plockar fram klassamhället