Bredband åt alla
Glesbygden behöver bredband.
Foto: Extern
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men det handlar också om möjligheten att överleva som företagare. Dels för att det finns företag även på landsbygden , dels att landsbygden hålls levande. Och det gör den om det finns människor som har möjlighet att bo där.
Sverige har i dag en hög andel bredband även på landsbygden och det har gjorts möjligt genom de tidigare stöden för gles- och landsbygd. Trots det så saknar många möjlighet till bredbandsanslutning och för många är bristen på kapacitet ett problem.
I dag är det 145 000 personer som saknar bredband utanför tätorter.Genom att befintlig infrastruktur i form av kopparnät håller på att monteras ner och kraven på kapacitet ökar, kan snart över en halv miljon människor sakna acceptabelt bredband.
Då förstår alla att det behövs satsningar för att inte landsbygden ska bli en glesbygd.
Betänkandet föreslår att en satsning på tre miljarder under åren 2009-2013 ska samordnas av staten, kommunerna, länsstyrelsen och PTS (Post- och telestyrelsen). Det är dock genom det kommunala IT-infrastrukturprogrammet som pengar söks och som tidigare så hoppas man att frivilligt arbete genom till exempel byalag ska främjas.
I Luleå kommun och även i andra Norrbottenskommuner är det framförallt delar av glesbygd på landet som saknar bredband och som ser ut att få vänta många år innan samma villkor finns som i tätorterna.
Där måste också kommunerna ta sitt ansvar för att skynda på utbyggnaden, annars får vi ett A- och B-lag när det gäller tillgången på bredbandsuppkoppling.