Bryt normen och bygg säkert

Både Boden och Luleå har den senaste tiden drabbats av otäcka bränder, skolbrand i Björknässkolan och lägenhetsbrand i såväl Luleå som centrala Boden. I svenska kommuner brinner skolorna. Allra mest oåterkalleligt, varje år dör ett stort antal människor i bränder.

Foto: Larsen, Håkon Mosvold

Luleå2010-12-16 02:31
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I det offentliga samtalet om orsaker, är vi som leverantörer till byggbranschen sällan tyngda av skuld. Däremot måste vi tydligare peka på att vi faktiskt kan bidra till lösningarna.

Skolor brinner ner, och byggs upp igen - det finns inga genvägar i den händelsekedjan. Och även om livet självt aldrig får någon chans att gå i repris efter en svår utgång av en bostadsbrand, så återställs ofta huskonstruktionen. Det som brinner ner byggs upp, om och om igen.

Det vi frågar oss såsom leverantörer av brandklassade material, är varför man gång på gång bygger om samma risker? Varför återspeglar inte vår svenska byggnorm detta spill av både liv och materiella värden, och styr samhällets krav tydligare bort från riskerna, mot en ökad säkerhet? Varför återspeglar inte våra byggen det effektiva brandskydd som redan finns på marknaden?

Det finns en bredd av orsaker till de många skolbränderna i Sverige, av både hård och mjuk karaktär. De mjuka berör barn och ungdomar, information och attityder, och de tas på allvar av vårt offentliga samhälle och ges resurser.

Men i materialbranschen frågar vi oss vad som egentligen ska till, för att samma offentlighet ska ett ta ett ansvar för svensk brandsäkerhet genom att skärpa materialkraven i vår byggnorm.

Upp emot en miljard kostar oss fjolårets skolbränder, enligt Brandskyddsföreningen. Är de meningslösa kostnaderna för skattebetalarna inte tillräckligt motiverande? 69 liv utsläckta under första halvan av 2010, rapporterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Finns inte motivationen där?

Regeringen, som vill se en nollvision för döda i bränder, lade på nämnda myndighet att ta fram en strategi för att nå dit. Nyligen offentliggjordes strategin. Den tar upp kunskapsåtgärder, varningssystem och sprinklers - men avstår helt från att stärka det byggnadstekniska brandskyddet.

Det är helt enkelt inte lätt, att sitta på åskådarplats och bara iaktta, när flera av de allra enklaste lösningarna ligger i just valet av brandsäkert byggmaterial. Hade skolor haft brandsäkra fasader, brandcellsgränser stärkts och takfots- och vindskonstruktioner skyddats bättre, då hade vi inte haft en så nedslående statistik.

Ett bygges ekonomi måste börja ställas i relation till samhällets ekonomi. Har vi råd, gång på gång, att låta bli att lägga resurser på de lösningar som både kostar minst och besparar oss mest?

Branschens leverantörer av skyddande material, måste starta en diskussion kring hur byggteknik och materialval kan vända trenden. Vi behöver ta det initiativet, eftersom offentligheten är så ovillig. Vi vill vara med om att spara liv och byggnader, och bidra till att flytta enorma, utarmande summor pengar från återuppbyggnad till en livgivande nybyggnad!

Vi bistår gärna vårt samhälle med den kunskap om brandsäkert byggande vi har. Om offentligheten tänker fortsätta vara tyst kan vi leda diskussionen, och med all önskvärd trovärdighet. Vi är ju inte bara leverantörer som har pengar att tjäna på att byggnormerna omdefinieras inför en brandsäkrare framtid. Vi är faktiskt också skattebetalare, föräldrar och konsumenter.

Läs mer om