Gruvorna och järn- och stålindustri är nämligen en del av fundamentet i svensk industri. Genom utvinning och förädling av naturresurser skapas stora exportintäkter och jobb.
Den snabbt växande efterfrågan och stigande råvarupriser har dessutom inneburit nya möjligheter för Norrbotten. Bara genom öppnandet och driften av Tapuligruvan i Pajala väntas uppemot 600 nya jobb skapas och LKAB:s planer på ny gruvverksamhet kan ge ytterligare 200 nya jobb. Detta är mycket välkommet, men nu är det dags att ta nästa steg.
Regeringen har under sina fem år visat ett stort ointresse för industripolitik i allmänhet och för gruvfrågor i synnerhet. Därför är det nu hoppingivande att näringsminister Maud Olofsson i veckan besöker Luleå för ett möte med gruvnäringen. Ett sent uppvaknande är också ett uppvaknande.
Dock räcker det inte att bara hälsa på i verkligheten. Till god sed hör ju också att man som gäst tar med sig något som ett tecken på sin uppskattning. Maud Olofsson är därför välkommen att ge några besked som är viktiga för gruvnäringens utveckling i Norrbotten.
För det första: Ett av Maud Olofssons första beslut som näringsminister var att sätta stopp för de gemensamma forsknings- och branschutvecklingssatsningar som industrin och staten tillsammans enats om. Nu finns ett stort behov av gemensamma prioriteringar och bra dialog för att vässa Sveriges innovations- och konkurrenskraft.
Är Maud Olofsson redo att släppa prestigen och starta ett nytt strategiskt branschprogram för metallurgi- och gruvnäringarna?
För det andra: Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för metallurgi- och gruvnäringarna. Samtidigt som 400 000, eller åtta procent, är arbetslösa har företagen svårt att finna rätt person till rätt plats. Såväl yrkesarbetare som högskoleutbildade med rätt profil saknas. Regeringens slakt av arbetsmarknadsutbildningarna syns nu i praktiken.
Kan Maud Olofsson tänka sig att gå gruvindustrin till mötes och öka utbildningsinsatserna?
För det tredje: Regeringen har avfört Norrbottniabanan från dagordningen under överskådlig framtid. Därmed förnekas Norrbottens näringsliv och ett av Sveriges viktigaste godsstråk en pålitlig och robust järnvägstrafik.
Är Maud Olofsson beredd att prioritera en byggstart av Norrbotniabanan?
Oavsett hur näringsminister Maud Olofsson svarar på dessa frågor är vårt besked tydligt. Vi Socialdemokrater kommer att verka för en konkurrenskraftig gruv- och metallurgiindustri i Norrbotten.
Genom en ökad samverkan i branschprogram och genom utbildnings- och forskningsinsatser kan vi nå en allt högre förädlingsgrad på våra exportprodukter. Och så kan vi bygga hela Sverige starkare.