Dags släppa in nya ägare på elmarknaden
Eljättarna Vattenfall, E.ON och Fortum äger 90 procent av Sveriges elproduktion. Bara under det här dygnet tjänar de tillsammans 630 000 kronor på den el som hushållen i Norrbotten använder.
Foto: HERIBERT PROEPPER
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Under fjolåret tjänade Vattenfall, E.ON Sverige och Fortum i genomsnitt tre miljoner kronor varje timme, dygnet runt på sin elproduktion i Sverige. Hushållen i Norrbotten stod för 26 000 kronor, av denna dryga timtaxta.
Varken Vattenfall eller Fortum vill särredovisa sina svenska verksamheter. Beräkningen baseras därför på antaganden om genomsnittlig vinstmarginal, multiplicerat med eljättarnas nära 90-procentiga andel av Sveriges elproduktion.
Förklaringen till de stora elproducenternas enorma vinster är enkel: de producerar billigt och säljer dyrt. På elmarknaden sätter den dyraste kilowattimme som efterfrågas en viss dag priset på hela den handlade volymen. El från kolkraftverk i våra grannläder kostar cirka 40 öre per kilowattimme.
När kolkraften sätter priset - vilket den ofta gör - kan därför Vattenfall, E.ON och Fortum sälja exempelvis vattenkraft, vars produktionskostnad är mindre än tio öre, med en vinstmarginal på flera hundra procent.
Tanken med avregleringen av elmarknaden var att uppnå högre effektivitet och prispress. Men resultatet har blivit en massiv förmögenhetsöverföring, från hushåll och företag till de tre storbolag som så fullständigt dominerar elmarknaden.
Nu finns det en unik chans att i någon mån utjämna denna skevhet i ägarbilden. De kommande tio åren kommer den svenska vindkraften att behöva byggas ut mycket kraftigt, för att Sverige ska uppnå sina klimatpolitiska åtaganden. Om regeringen vill så kan denna tillkommande elproduktion till stora delar byggas och ägas av andra än de redan dominerande elproducenterna.
Genom att erbjudas möjligheten att köpa ägarandelar i vindkraft kan även hushåll, organisationer och småföretag bli aktörer på elmarknaden. I dag ägs en tiondel av den svenska vindkraften av cirka 20 000 hushåll. Merparten av dessa är villa-ägare som har investerat i vindkraft dels för att göra en miljöinsats, dels för att få kontroll på sina elkostnader.
Förutom välbehövligt breddat ägande och investeringskapital till förnybar elproduktion har dessa villaägare och andra hushåll bidragit till ökad acceptans för vindkraftutbyggnad i lämpliga lägen.
Men sedan ett år tillbaka är marknaden för andelsägande i vindkraft stendöd. Det beror på att Skatteverket kommit på att andelsägd vindkraft bör förmånsbeskattas - på skillnaden mellan vindkraftens rörliga produktionskostnad och det ovan nämnda totalpriset på den elmarknad som domineras av tre eljättar!
Det som kostar när det gäller vindkraftverk är att projektera, köpa och montera verken. Därför har regeringens vindkraftsamordnare, Energimyndigheten, miljöorganisationer och många fler dömt ut Skatteverkets nya så kallade "uttagsskatt". Den slår mot villaägare och andra hushåll som om de inte hade investerat en krona i sina vindandelar.
På sikt kan andelsägande bli intressant även för exempelvis solceller och vågkraft. Alliansregeringen och näringsminister Maud Olofsson, nu är det dags att lyssna och släppa in nya ägare på elmarknaden. Uttagsskatten på andelsägd elproduktion måste antingen baseras på verkliga kostnader eller slopas helt!