Den etiska kompetensen brister i näringslivet
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men i de styrelserum där besluten fattats har de ansvariga ofta inte uppfattat att de gjort något fel, eftersom deras beslut varit enligt regelverken.
Om företagsledningar, rådgivare och andra med inflytande i företagen bättre hade förutsett hur besluten kan uppfattas av omvärlden kanske flera av de omstridda besluten hade sett annorlunda ut. För att kloka och långsiktiga beslut ska kunna fattas krävs det att kritiskt tänkande uppmuntras och att etiska överväganden ses som värdefulla.
Den typ av diskussion som nu förs får sällan varaktiga effekter på företagens agerande, eftersom det saknas ett klimat som håller den vid liv. Ett nyckelområde för att skapa förutsättningar för detta är ekonomutbildningarna vid landets universitet och högskolor.
De som i dag utbildar sig till ekonomer kommer i framtiden att sitta på ledande positioner i näringslivet och arbeta som till exempel controllers, marknadsförare, finansanalytiker, revisorer och företagsledare. Deras beslut kommer att påverka många människor.
Ändå är det bara en minoritet av dem som läser någon form av etikkurs under sin studietid. Enligt en ny undersökning från Ment.se läste bara 164 av de drygt 6 000 studenter som utexaminerades från någon ekonomutbildning under läsåret 2007/2008 en obligatorisk etikkurs. Det är mindre än tre procent.
I dag ger 25 svenska universitet och högskolor ekonomutbildningar. Många av dem är uppbyggda på samma sätt, med likartade kursmoment och ofta samma kurslitteratur. De studenter som sedan kommer ut i arbetslivet får därför en likriktad referensram, som på sikt kan utvecklas till ett "grupptänk" där man slutar ifrågasätta normen. I sin allvarligaste form skadar det den viktiga förståelsen för det omgivande samhället.
I flera av de uppmärksammade fall som media rapporterat om under våren finns en uppenbar brist på insikt om hur de fattade besluten upplevs av omvärlden.
Det etiska perspektivet är ett viktigt inslag inom ekonomiutbildningen vid Högskolan på Gotland och ingår som en del i högskolans utbildningsmodell Liberal Education. På masternivå läser ekonomstudenterna dessutom en obligatorisk kurs i etik.
Vi ser gärna att fler lärosäten följer vårt exempel. Olika utbildningar har olika förutsättningar att göra detta, men det viktiga är att vi tillsammans erbjuder studenterna goda möjligheter att bredda sina perspektiv.
Det är vår övertygelse att breddade perspektiv ger djupare förståelse. Och djupare förståelse ger möjligheter till bättre beslut. Men det är inte bara högskolans roll att erbjuda den möjligheten.
Det måste också finnas en efterfrågan från de framtida arbetsgivarna. Och därför behövs en levande etikdiskussion i näringslivet som varar längre än till nästa högkonjunktur.