DEBATT: Den kränkande skolan

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, presenterar nu en rapport som visar att de nationella minoriteterna sedan långt tillbaka utsatts för en systematisk diskriminering. Rapporten tar särskilt upp erfarenheter som nationella minoriteterna har av diskriminering inom utbildningsväsendet.
För att komma åt den diskrimineringen krävs att regeringen höjer ambitionsnivån avsevärt i frågor som rör mänskliga rättigheter.
DO har i ett antal år regelbundet träffat representanter för de nationella minoriteterna i olika referensgrupper.
Många har där vittnat om, liksom det finns anmälningar till DO om, diskriminering och förföljelse som återkommande inslag i vardagen, såväl inom skolan som i kontakter med olika myndigheter.

Det är särskilt allvarligt att skolan, som har till uppdrag att skapa jämlika förhållanden för alla barn, diskriminerar barn från de nationella minoriteterna. Skolresultatet är avgörande för ett barns möjligheter att studera vidare och påverkar i sin tur deras möjligheter att ta sig ut i livet.

Men än i dag lever skolorna i många kommuner inte upp till målen i grundskolans läroplan om att alla elever ska ha kunskaper i de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia när de går ut nionde klass.
Fortfarande sprider läroböcker i samhällskunskap och historia som används i grundskolan förenklade och felaktiga föreställningar om de nationella minoriteterna. Innehållet i dessa upplevs som kränkande för elever.

Fortfarande bryter många skolor mot Europarådskonventionen (och svensk lag) om att nationella minoriteter har rätt att lära sig sitt minoritetsspråk och att Sverige som stat har en skyldighet att erbjuda undervisning i och på modersmålet.
De stora bristerna inom modersmålsundervisningen gör att språk riskerar att försvinna.
Många från de nationella minoriteterna som DO talat med vittnar också om att det fortfarande är så att den enda möjligheten att bli accepterad i samhället är att undertryckta sin etniska tillhörighet och anpassa sig till majoritetssamhället.
Enligt en undersökning som DO gjort uppgav till exempel 40 procent av de romska föräldrarna att de inte uppgav sina barns romska identitet i skolan av rädsla för att barnen skulle bli trakasserade.

Fortfarande lever inte Sverige upp till centrala skrivningar i ramkonventionen där det stadgas att de nationella minoriteterna har rätt att använda sina språk både privat och i offentliga sammanhang och att de under vissa förutsättningar ska ges möjlighet att använda minoritetsspråken i kontakt med myndigheter.
Det är viktigt att den kommande ombudsmannamyndigheten tillvaratar de nationella minoriteternas erfarenheter av diskriminering genom en fortsatt dialog med deras företrädare.
Den nya DO bör hjälpa till att utbilda utbildare samt utveckla en handbok
i mänskliga rättigheter som kan användas av minoriteterna i deras fortsatta arbete.

Debatt: Den kränkande skolan

Sverige har fått omfattande kritik av Europarådet för att inte leva upp till sina internationella åtaganden mot de fem nationella minoriteterna - judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.