Det här håller inte
2010 kan bli året då Sverige officiellt överger linjen att vårt jordbruk och vår miljö ska utvecklas hållbart utan inslag av riskfyllda genmodifierade organismer (GMO). Efter att EU-kommissionen och Jordbruksverket i mars godkände den omdebatterade och kontroversiella genmodifierade potatissorten Amflora, kan kommersiella odlingari Sverige nu bli verklighet.
Genom genetisk modifiering har potatissorten Amflora bara en sorts stärkelse i stället för två som i vanlig potatis. Enligt planerna ska Amflora odlas i Norra Sunderbyn och i Haparanda-trakten.FOTO: Jonas Lindsköld
Foto: Jonas Lindsköld
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
GMO-potatisen Amflora innehåller en gen som är resistent mot antibiotika, och är tänkt att användas som stärkelse i bland annat pappersproduktion.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO och Europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA innebär just denna gen ett hot mot den grupp antibiotika som är viktig i kampen mot allvarliga sjukdomar, exempelvis tuberkulos - en sjukdom som varje år drabbar miljoner människor i världen.
Och även om Amflora ska användas till annat än mat, finns det en risk att antibiotikaresistent GMO-potatis blandas samman med vanlig potatis. EU-kommissionen tillåter 0,9 procent inblandning av Amflora i livsmedel, utan krav på märkning, just för att det är svårt att kontrollera var GMO-potatisen tar vägen. Möjligheten för konsumenter att undvika GMO-potatis försvinner alltså.
GMO-industrin brukar ofta prata om att riskerna förknippade med Amflora och andra GMO-grödor är små. Vi menar att problemet är att vi inte vet tillräckligt om vilka effekterna är för att kunna känna oss säkra. Finns det ens en liten risk att människors eller djurs hälsa eller biologisk mångfald påverkas negativt, är det bättre att låta tryggheten styra.
Varför ta risker när de är onödiga? Det finns GMO-fri potatis med nästan identisk stärkelsehalt utan antibiotikaresistenta gener tillgänglig på marknaden. När det gäller jordbruk och vår mat vill vi känna oss säkra på att vi slipper oförutsägbara konsekvenser.
Innan EU-kommissionen, och nu även Jordbruksverket, godkände odlingen av Amflora, hade regeringen en vision om att bli ett föregångsland för hållbar jordbruksproduktion. Svenska konsumenter väljer i allt högre utsträckning ekologiska, hållbara produkter, och i Eurobarometerns undersökning från 2008 framgår att 72 procent av svenskarna tar avstånd från GMO-grödor. Många kommuner arbetar hårt för att nå regeringens mål om 25 procent ekologisk mat i offentlig sektor. Lunds kommun och Uppsala läns landsting har redan nått målet.
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet har länge vacklat i bedömningen av Amflora, samtidigt som en majoritet av EU-länderna länge motsatt sig introduktion av GMO-grödor i Europa. Nu senast Österrike, vars hälsominister stoppade Amflora mot bakgrund av riskbilden. Men den svenska regeringen går i rakt motsatt riktning.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson brukar prata om att Sverige ska bli "det nya matlandet", där "djurens hälsa och välbefinnande alltid sätts i fokus, liksom det ekologiska odlandet, miljötänkandet och en hållbar matproduktion i de odlade och vilda landskapen samt i havet". Samtidigt har Sveriges regering, såväl Eskil Erlandsson som miljöminister Andreas Carlgren, konsekvent tagit ställning för GMO inom ramen för EU.
Det finns många frågetecken kring GMO-potatisen. De risker som genmodifierade grödor innebär för människors och djurs hälsa och miljö har inte bedömts tillräckligt. De negativa ekonomiska och sociala effekterna av GMO-grödor ignoreras.
Vi vill ha en framtid utan GMO, med en mångfald inom jordbruket, för att garantera hälsosamma livsmedel för oss alla.