Ikea har hamnat i blåsväder igen. Nyss häst i köttbullarna och nu bajs i chokladtårtan. Det märkliga för oss är att debatten tar sådan fart. Självklart ska det inte finnas exkrementer i maten och självklart ska hästkött inte deklareras som nöt. Men är det lika självklart att barn inte ska tvångsarbeta?
Har resultatet av giriga handlingar och felaktig hantering inom livsmedelsindustrin större debattvärde när det drabbar oss själva?
När vi konsumenter riskerar att äta någons avföring då skriker vi högt, med all rätt. Men varför höjer vi inte ens rösten över alla de barn som slavar på till exempel kakao-plantager? Måste vi själva riskera en åkomma för att alls reagera?
Nu när det påstås att chokladen på Ikea innehöll avföring, låt oss då syna chokladindustrin. Oavsett om det var bajs i chokladtårtor eller inte. För vad innehåller den där goda chokladen, egentligen?
Det produceras cirka 3,4 miljoner ton kakao varje år i världen. Elfenbenskusten står för cirka 1,2 miljoner ton och därefter Ghana med cirka
700 000 ton. I Elfenbenskusten finns cirka 1 miljon kakao-plantager och närapå lika många barn som arbetar under svåra förhållanden på dessa plantager. En barnslav från till exempel Mali kostar en plantageägare cirka 230 euro, i dag år 2013.
Borde inte denna vetskap berättiga en debatt? Är det inte dags att höja våra röster för framtiden, för barnen och då inte bara för våra egna barn utan för världens alla barn? FN:s barnkonvention är ratificerad av alla världens länder, USA och Somalia undantaget.
Det är dags att den efterföljs. Det är dags för Sverige att föregå. Det är dags att Barnkonventionen blir svensk lag.