Det svenska försvaret är klantigt hanterat
Pinsamt att vi i Sverige hanterar försvarsfrågan så klantigt att man vill göra större delen av vårt land utan försvar, allra helst som allt fler inser den säkerhetspolitiska betydelsen av Barentsregionen.
Jägarsoldaterna måste kunna uppträda i subarktisk miljö, och för det krävs mycket övning.
Foto: Göran Ström
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men det mest anmärkningsvärda, som jag ser det, är att man fråntar våra unga män och kvinnor möjligheten att utbilda sig för sina framtida uppdrag och förbereda sig inför dessa både fysiskt och psykiskt. Jag vill påstå att det är brist på verklighetsförankring och i högsta grad ansvarslöst av dem som borde veta bättre!
Jag talar om Arvidsjaurs jägarbataljon som lever och verkar i den miljö som efterfrågas för att kunna ge subarktisk förmåga, där extrema väderförhållanden blir en naturlig del av tillvaron och inte en aha-upplevelse om du kommer från den södra delen av vårt land för att öva en eller ett par veckor.
Arvidsjaurs jägarbataljon är under nedläggningshot och jag tyckte det var illa nog att få höra att den får tumma på utbildningarna och träningen i många fall, trots att Sverige har internationella uppdrag med allt det i sin tur innebär.
Befälen får ofta stå tillbaka av budgetskäl för att de värnpliktiga som är under utbildning ska få större delen av kakan och de allra bästa förutsättningarna.
Jägarbataljonen tackar av kostnadsskäl nej till samövningar och utbildningstillfällen som skulle ge den möjlighet att utvecklas och inte minst stärka det internationella samarbetet som vi verkar inom.
Om vi ska ha ett försvar i Sverige så måste vi ge dem på "golvet" de förutsättningar de behöver för att utbilda sig och förbereda sig för sina framtida uppdrag fullt ut.
Mikael Nordmark, bataljonschef på jägarbataljonen i Arvidsjaur, talar om de förhållandevis låga kostnader som bataljonen står för inom den totala försvarsbudgeten och skojar till det med att de inte har så stora anspråk och att skägglaven de livnär sig av ute i de djupa skogarna inte är så dyr.
Men om vi i Sverige ska ha ett försvar värt namnet så måste det få kosta mer än lite skägglav om vi ska kunna bringa kvalitet inom densamma. Det måste få kosta att utbilda och förbereda våra söner och döttrar för kommande uppdrag som specialutbildade jägare med subarktisk förmåga.
Varför inte flytta K 3 från Karlsborg till Arvids-jaur i stället, så även de får samma förutsättningar och möjligheter som Arvidsjaurs jägare att överleva, inte bara på papperet utan även i praktiken?
Det är sunt förnuft och bra strategi för framtiden och visar att Sverige inser betydelsen av Barentsregionen och därmed även kan ta ansvar i försvarsfrågan.
Ylva Mjärdell