Direktivet står oss dyrt
Bottenvikens Vattenmyndighets 1 360-sidiga remissförslag av åtgärds och förvaltningsplan för våra sjöar, vattendrag och kustvatten präglas av osäkerhet, byråkrati och regelkrångel.
Foto: Lennart Nygren/SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förslagen har tagits fram av länsstyrelsernas beredningssekretariat vars personal varit mycket tillmötesgående och öppna för LRF:s frågor. Arbetet har skett under stark tidspress med uppdrag och handledning från Vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Allt inom ramen för ett förvaltningssystem där politiska avvägningar lyser med sin frånvaro.
Vem tar ansvar för att målet god status för alla vatten ges juridiskt företräde före miljömål om hållbar livsmedelsproduktion, öppet odlingslandskap och minskad klimatpåverkan?
Förslagen och vattenförvaltningens ramar måste göras om.
Lantbrukarnas Riksförbund är den svenska organisation som mest kraftfullt har engagerat sig i dessa frågor under tiden som förslagen tagits fram. Vi har under denna tid arrangerat många studiecirklar, seminarier och utbildningsdagar och träffar med vattenråd för att som markägare sätta sig in i vad vattendirektivet innebär. LRF delar den grundläggande ambitionen att arbeta för renare vatten.
LRF kan med erfarenhet från att Sverige införde vattendirektivet och de konkreta beslutsförslag som föreligger konstatera att:
4 Det svenska införandet har resulterat i en odemokratisk vattenförvaltningsmodell med oklar ansvarsdelning där politiska beslut och avvägningar har satts ur spel. Det är heller inte är möjligt att överklaga besluten. Detta har skett utan att vattendirektivet kräver det och trots beslut på i storleksordningen 30-60 miljarder kronor för Sverige.
4 Sverige har som enda land i EU felaktigt och högst olämpligt gjort om miljömålen till miljökvalitetsnormer, där andra länder ser direktivet som en målsättning. Miljökvalitetsnormerna har en oklar men stark rättsverkan. Detta är inte bara olämpligt utan kommer också att innebära onödigt regelkrångel.
4 Förslagen till tusensidiga beslutsdokument som föreligger är, trots goda insatser och intentioner av enskilda tjänstemän, präglade av osäkerhet och oklarheter och kräver dessutom mycket goda kunskaper för att kunna förstå och kunna tycka till.
Regering och riksdag måste ändra spelreglerna inför nästa sexårscykel så att Sverige får en kostnadseffektiv och politisk legitim ram för vattenarbetet med rätt blandning av politik, juridik, kunskap och samhällets deltagande.
Vattenmyndigheterna och deras delegationer måste anpassa sina beslut till de osäkra och bristfälliga underlag som finns och den olämpliga ram som nu råder.
Ett sådant omedelbart beslut bör vara att be regeringen ta över ansvar för slutförandet av processen och dess miljömässiga, ekonomiska och politiska konsekvenser.