En mer klockren rättsskandal får man leta efter
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag, fem år senare, dömer samma arbetsdomstol facket till 2,5 miljoner i skadestånd därför att man följde det utslag som domstolen själv gav 2004. En mer klockren rättsskandal får man leta efter. Godtycke, retroaktiv rättstillämpning med udden riktad mot fackets kamp för lika arbetsvillkor och mot lönedumpning.
En följd av domen är troligen att importen av lågavlönad utländsk arbetskraft kommer att öka samtidigt som fackföreningsrörelsens möjlighet att bekämpa lönedumpning och osunda arbetsvillkor förhindras. Vart detta leder i längden har vi redan fått smakprov på i våra bärskogar och på byggen runt om i landet (exempelvis koksverket i Luleå härom året).
Urusla löner och undermåliga arbetsvillkor och arbetsmiljöer för importerad arbetskraft kommer att dyka upp på allt fler områden.
Regeringen är på väg att anpassa lagstiftningen till EU:s önskemål genom att riva upp Lex Britannia och därmed göra det svårare för fackliga organisationer att hävda kollektivavtal. Facket kommer i framtiden bara att kunna kräva löner motsvarande avtalens miniminivåer. Facket kan tvingas åka till huvudkontor ute i Europa eller övriga världen för att genomföra enkla förhandlingar, vilket naturligtvis oftast blir omöjligt.
En av de första uppgifterna för en ny regering borde vara att göra en stor genomgång av arbetsrätten. Detta för att rädda vad som räddas kan av fackliga rättigheter och en maktbalans som inte fullständigt tippar över till arbetsgivarnas fördel.
Vi behöver en fullständig genomlysning av hur arbetsrätten står sig gentemot EU-rätten och vilka strategier arbetarrörelsen har att välja mellan i framtiden. De fackliga och politiska företrädare som gav klartecken för EU:s Lissabonfördrag har mycket att självrannsaka sig om i dag.