µ Svar till Karin Åström, Sven-Erik Bucht, Maria Stenberg och Leif Pettersson, NSD Debatt den 26 april.
Socialdemokraterna slår på stortrumman i NSD om vikten av sysselsättningsmål. Att ha goda målsättningar är fint, men det relevanta är hur man når dit. Men Socialdemokraterna har faktiskt ett svar på det.
Med en ugglas klokhet förkunnar de att "För att klara jobben krävs ordning och reda i de offentliga finanserna, en aktiv näringspolitik, bättre matchning på arbetsmarknaden, investeringar i männi-skors kunskaper och kompetens och en fungerande välfärd".
Det är en utmärkt sammanfattning av vad vi i Alliansen har gjort. Vi är ett av de länder i Europa med mest ordning och reda i de offentliga finanserna. Trots detta har vi kunnat göra stora strategiska
satsningar på bland annat utbildning, forskning och ökad samverkan mellan akademi och näring.
Även inom skolan har vi genomfört stora reformer. Socialdemokraternas individuella program, som ledde till massiva avhopp och arbetslöshet har ersatts av yrkesutbildningar som ligger näringslivet nära. Genom ökade kvalitetskrav och ökat värde för vissa ämnen såsom matte, har vi lyckats vända trenden vad gäller unga som söker sig till ingenjörsutbildningen.
Vi har också gjort det mer lönsamt att bedriva företag genom att sänka bland annat bolagsskatten. Men vi har framför allt gjort det billigare att anställa genom jobbskatteavdragen, sänkt arbetsgivaravgift och halverad arbetsgivaravgift för unga.
Vad är det då Socialdemokraterna vill ändra på? I stället för att ytterligare förbättra kvalitén i skolan, vill de göra gymnasieskolan obligatorisk upp till 18 års ålder. I stället för att öka elevernas valfrihet vill de låta kommunerna inskränka skolors möjlighet att etablera sig på orten. I stället för att sänka skatter vill de höja dem, framför allt skatten för dem som anställer unga.
I stället för att konkretisera hur jobben ska skapas talar de om jobb- eller utbildningsgaranti för unga arbetslösa och att Fas 3 ska avskaffas och ersättas med insatser som ger jobb. Hur dessa insatser skulle se ut, och varför just de skulle lyckas bättre än jobb- och utvecklingsgarantin framkommer dock inte. Kanske skulle man återuppliva sitt gamla program "plusjobb". Men där blev 90 procent arbetslösa när plusjobbet var slut.
De har dock rätt i en sak, och det är att regeringen kan göra mer. Det behövs en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka tryggheten för dem som byter jobb, dels genom att låta kompetens väga tyngre i turordningsreglerna, så att också de som nyss bytt jobb kan känna sig trygga, dels genom att höja taket i a-kassan så att de som förlorat jobbet ska kunna fokusera på jobbsökande, och inte oro för sin ekonomi.
Vi behöver också öka tryggheten för dem som anställer. I vårt förslag till partiprogram så ingår därför ett helt slopat sjuklöneansvar. Att som Socialdemokraterna slopa en vecka gör varken till eller från när det stora antalet som blir sjuka är det i max en vecka.
Detta vill vi kombinera med ökat ansvar för att förebygga arbetsrelaterade skador och sjukdomar, för att säkerställa att företagen ändå tar ansvar för sina anställdas arbetsmiljö och välmående.