Så är inte fallet för de människor som går runt med en tickande bomb i sitt hjärta. 150 000 personer har hjärtflimmer, vilket kraftigt ökar risken för stroke - blodpropp i hjärnan. De bör behandlas med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för stroke.
Men här rycker inga insatsstyrkor ut för att skapa säkerhet, trots att ungefär 140 personer i Norrbotten drabbas av hjärtflimmerrelaterad stroke per år.
Vården följer inte Socialstyrelsens behandlingsriktlinjer.
Det här är det tydligaste exemplet på medicinsk underbehandling som finns i Sverige.
Bara hälften av flimmerpatienterna som redan har haft en stroke får blodförtunnande medicinering som är nödvändig för att förebygga ytterligare blodproppar i hjärnan.
Vi inom Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) tycker att det är helt oacceptabelt.
Behandlingen skiljer sig åt beroende på var man bor. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att Gotland och Östergötland är bäst på strokeförebyggande behandling, medan Skåne och Örebro är sämst i Sverige.
Varje stroke innebär ett stort mänskligt lidande för de som drabbas och deras anhöriga.
En snabb och god vårdinsats med åtföljande rehabilitering är helt avgörande för möjligheten att komma tillbaka till ett fungerande liv.
I Norrbotten får varje år cirka 140 personer stroke som en följd av hjärtflimmer. En del avlider, en del får bestående och livslånga funktionsnedsättningar.
Att vårda och rehabilitera dessa människor kostar ungefär 84 miljoner kronor per år - mer än en och en halv miljon kronor i veckan.
Det borde alltså finnas även ekonomiska motiv till att satsa på strokeförebyggande insatser.
Dagens standardbehandling är billig och räddar många liv. Ändå får inte alla patienter behandling. För första gången på mer än 50 år introduceras nu en ny generation av strokeförebyggande läkemedel.
Behovet av regelbundna kontroller av blodets koagulationsförmåga minskar, vilket är en enorm besparing för primärvården.
Biverkningarna är färre, framför allt är risken för allvarliga blödningar lägre. Det borde rimligen leda till att fler personer med hjärtflimmer verkligen kan få hjälp att förebygga stroke. Men kommer de att få det?
NHR vet att MS-sjuka kan tvingas flytta från ett landsting till ett annat för att få tillgång till nya bättre behandlingar. Vi vet att det är stora regionala skillnader när det gäller behandling av andra neurologiska sjukdomar som Alzheimer och Parkinson. Och vi vet att de regionala skillnaderna när det gäller strokeförebyggande behandling av patienter med hjärtflimmer är enorm.
Därför är vi oroade. Vi på NHR ser en klar risk att patienter med hjärtflimmer ska fortsätta att negligeras.
NHR:s utmaning till Norrbottens läns landsting är att räkna på totalkostnaden, inte pillerkostnaden. Hur många flimmerpatienter måste man behandla för att förebygga en stroke? Hur mycket kostar den förebyggande behandlingen, jämfört med vård och rehabilitering av en strokepatient?
NHR vill också att varje landsting tar Socialstyrelsens öppna jämförelser på allvar - hur ska Norrbottens läns landsting minska andelen underbehandlade patienter med hjärtflimmer?