Ett befogat utspel

Kommunledningen i Kiruna går ut med idéer om att ta över sjukvårdeni Kiruna. Man tänker sig stöd från socialstyrelsen och en skatteväxling med landstinget.

Året är 2000. Lars Törnman och Kirunaborna protesterar mot nedläggningen av BB. Nu talar Törnman och Kenneth Stålnacke om en utbrytning från landstinget för att ta över sjukvården i Kiruna.foto: lena salomonsson juuso

Året är 2000. Lars Törnman och Kirunaborna protesterar mot nedläggningen av BB. Nu talar Törnman och Kenneth Stålnacke om en utbrytning från landstinget för att ta över sjukvården i Kiruna.foto: lena salomonsson juuso

Foto: Lina Salomonsson Juuso

Luleå2008-11-13 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Är man införstådd med hur såväl lagstiftning som tillsynsplikt i praktiken fungerar (vilket jag tror att såväl Stålnacke som Törnman förstår) så förstår man också att det här är att betrakta som ett politiskt utspel. Nuvarande landstingsmajoritet skulle för övrigt aldrig gå med på en skatteväxling av det slaget.
Kirunas sjukvård har urholkats under en lång tid. Trots löften om specialisering så har landstinget inte lyckats åstadkomma något reellt.
Sjukhuset har sakteliga avlövats och det medför naturligtvis rekryteringsproblem, främst när det gäller läkare. Sjukhuset är
i dag inte mycket större än en "förstärkt" vårdcentral.
Det här är synpunkter som inte minst sjukvårdspartiet lyft fram i landstingsfullmäktige, men hela tiden under stort motstånd från tidigare och nuvarande ledning. Irritationen är till och med så stor att man börjat räkna antalet gånger orten Kiruna nämns i debatten.

Det politiska utspelet sätter därför fingret på en öm och väsentlig punkt. Kiruna är liksom Malmfälten i sin helhet en tillväxtregion. Något som i sig ställer krav på fungerande högkvalitativ samhällsservice. Sjukvården är en väsentlig del av denna.
Upplevelsen av att landstinget inte tar sitt ansvar är mångårig och djupt rotad. Utspelet visar på att man inte längre accepterar utvecklingen, utan är beredda att ta debatten och möjligen också ansvaret.
Ett delat huvudmannaskap inom sjukvården är ingen önskedröm, men ibland har nöden ingen lag och kontroversiella lösningar är det enda som åte rstår.
Redan i dag har ledningen en mycket skör majoritet och kan man med detta bryta den negativa utvecklingen och få ledamöter i det egna partiet att inse allvaret och riskerna med splittrat huvudmannaskap och bildandet av en onaturlig storregion så är mycket vunnet.

Jag välkomnar därför utspelet som verkligen belyser konsekvenserna av den centralisering som pågått under en längre tid. En centralisering som kommer att accelerera vid ett eventuellt bildande av storregion.
Man har inte gjort någon hemlighet av att man ser tänkbara rationaliseringsvinster med en sådan konstruktion.
Framtiden för sjukvården i Kiruna ser därför enligt mitt förmenande, högst osäker ut. Vad talar för att utvecklingen plötsligt skulle bli den omvända vid bildandet av en storregion?
Nej, jag ser utspelet som en verklig och välgrundad oro för framtiden. Det visar också på den oenighet som finns inte minst inom socialdemokratin, men också kommuner emellan. Regionivrarna har ju inte tillfrågat vare sig befolkning eller länets kommuner. Väl medvetna om resultatet.

Det finns flera norrbottniska kommuner som motsätter sig att tvångsinförlivas i ett Stornorrland och som sannolikt är beredda att gå mycket långt för att slippa.
Nu kommer det första kravet på att lämna landstinget, vilket med all tydlighet visar hur galet man tänkt redan från början.
Läs mer om