Ett livsviktigt uppdrag

Vissa saker klarar ingen ensam, som till exempel att lyfta en bil. Då krävs det att man är många, att man är starka tillsammans. Detsamma gäller för arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Ju fler vi är i facket, ju starkare skyddsombud vi har, desto enklare blir det att sätta stopp för skador, olyckor och ökad stress.

Foto: Pontus Lundahl / SCANPIX

Luleå2010-11-23 02:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I lördags lyfte vi i IF Metall en bil på Kupoltorget i Kiruna. Varför då? Jo, så här är det: När Europa industrialiserades för ungefär 150 år sedan förändrade järnvägar och ångmaskiner vår värld för alltid. Det var en tid där arbetarinflytande betraktades som något hotfullt, och där företeelser som skyddskläder, lyfthjälpmedel eller regler för kemikaliehantering var fullständigt otänkbara. En förtida utsliten kropp, sjukdomar och dödsfall var helt enkelt något som varje arbetare tvingades kalkylera med.
Men sedan hände något. Arb etarna slöt sig samman och bildade de första fackföreningarna för att på så vis kunna ställa krav på arbetsgivarna. Sedan dess har vi löntagare uträttat mycket tillsammans. Det är alltså ingen slump att de svenska industriarbetsplatserna är bland de säkraste i världen - det har vi bland annat IF Metalls drygt 14 000 förtroendevalda skyddsombud att tacka för.

Skyddsombuden kämpar varje dag för att förbättra arbetsmiljön för sina arbetskamrater. På LKAB har vi till exempel arbetat för att de anställda ska få tillgång till fjärravlästa gasvarningsinstrument och för att alla fordon på gruvområdet ska ha samma krav på trafiksäkerhet som fordonen ute i samhället. På så vis har arbetsolyckorna minskat drastiskt.
Skyddsombuden är inte bara engagerade och drivande. De bevakar också att arbetsgivarna tar sitt ansvar. Skyddsombuden är helt enkelt livsviktiga, men har också många utmaningar framför sig!
Belastningsskadorna är en sådan, risken att drabbas av belastningsskador inom tillverkningsindustrin är faktiskt lika hög i dag som för 20 år sedan. Dödsolyckorna är en annan. Det dör fler än en person per vecka på arbetet i Sverige i dag. Stressen på arbetsplatserna, som orsakats av nedskärningar och ökad arbetsbelastning, är en tredje utmaning.
Det är knappast förvånande att mer än hälften av IF Metalls medlemmar är oroliga för att skada eller slita ut sig på jobbet. Så kan vi inte ha det!

Vi i IF Metall driver en nollvision där målet är att ingen ska förolyckas, utsättas för skada, mista sitt arbete eller pensioneras till följd av en dålig arbetsmiljö. Men om det krävs åtta personer för att vända en bil, hur många människor behövs då för att stoppa dödsolyckorna, eliminera belastningsskadorna eller minska stressen?
Svaret är enkelt: ju fler vi är som hjälps åt, desto lättare går det. Därför tänker vi i facket fortsätta att hålla fast vid vår gemensamma styrka. Därför behöver vi även i framtiden ha många starka, engagerade och kunniga skyddsombud som uppskattas för sina insatser och stöttas av sina arbetskamrater.
Vi kämpar inte var och en för sig, utan vi är starka tillsammans!
P.S. Självklart gjorde våra skyddsombud en riskbedömning innan bilen lyftes.

Läs mer om