Ett oroande världsrekord

Mänskligheten satte världsrekord 2010. Aldrig någonsin har vi lyckats fylla atmosfären med lika mycket koldioxidutsläpp som under förra året. Det är bråttom att minska våra utsläpp om vi vill undvika en miljömässig och humanitär katastrof.

Foto: Channi Anand

Luleå2011-08-31 04:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att minska energiförbrukningen, den offentliga köttkonsumtionen och matsvinnet är viktiga utmaningar. Tyvärr har flera kommuner i Norrbottens län ännu inte fått fart på sitt omställningsarbete, visar en aktuell undersökning av nätverket GlobalRättvisa.nu.

Det senaste året har vi sett mängder av klimatrelaterade naturkatastrofer och flera nya forskningsrapporter, som tyder på att klimatförändringarna går snabbare än väntat. Det har handlat om smältande polarisar, varmare och surare hav samt sibirisk tundra som tinar och släpper ut metangas. Vi närmar oss farliga tröskeleffekter som kan få den globala uppvärmningen att skena. Och då ska vi ha i minnet att det redan i dag finns över 25 miljoner klimatflyktingar.


Det här har fått bland andra Christiana Figueres, FN:s klimatchef, att ifrågasätta om nuvarande klimatmål är tillräckliga, och Storbritannien att lägga förslag om att halvera sina utsläpp till 2025.

Världen, Sverige och därför också Norrbottens län står inför mänsklighetens kanske största utmaning någonsin. Den kommer att kräva extraordinära insatser inom alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Vi har därför i en enkät till landets kommuner granskat två områden som påverkar utsläppen av växthusgaser.

En omfattande energieffektivisering är det mest kostnadseffektiva och omedelbart tillgängliga verktyg som finns för att minska utsläppen. Det är positivt att Boden och Kalix har minskat sin energiförbrukning mellan 2007 och 2010.

Mer bekymmersamt är att Piteå kommun har ökat sin energiförbrukning och att fem av länets granskade kommuner svarar att de inte vet hur deras energiförbrukning förändrats. Frånvaron av tydlig statistik tyder på bristande engagemang och kan innebära att åtgärder för minskad klimatpåverkan uteblir.

Undersökningen visar också att än så länge har bara Piteå och Älvsbyns kommuner en färdig strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från offentlig matkonsumtion, trots att en femtedel av de svenska utsläppen av växthusgaser kommer från jordbruket och att 18 procent av de globala utsläppen kommer från djurhållningen.

Därför är det glädjande att Arjeplog, Haparanda och Kalix kommun nu håller på att utarbeta en strategi för minskad klimatpåverkan från mat, och att Jokkmokk i sin energiplan ställer krav på upphandling av mat ur ett miljöperspektiv. Fler kommuner i länet borde följa efter.

Vi är alla beroende av att minskningen av utsläpp kommer igång på alla nivåer i landet och att världens regeringar till slut lyckas enas om ett bindande, rättvist och ambitiöst klimatavtal. Även du kan engagera dig genom att skriva på vårt upprop för klimaträttvisa inför toppmötet i Sydafrika på www.globalrattvisa.nu.

Ju längre vi väntar med att göra något åt den globala uppvärmningen, desto kostsammare kommer det att bli. Både i pengar och människoliv.

Läs mer om