Ett präktigt misslyckande

Kvinnor och män möter olika verkligheter i sina jobb och i sina lönekuvert. De kvinnodominerade yrkesgrupperna har större antal deltidstjänster, otryggare anställningar, högre arbetsrelaterad ohälsa och inte minst sämre lön. Så här ser det ut i Norrbotten såväl som i hela landet. Detta kan vi inte acceptera.

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX

Luleå2010-04-17 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Deltidsfrågan har diskuterats länge men problemet är fortfarande enormt. Enbart inom Kommunals organisationsområde i kommuner och landsting arbetar mer än hälften deltid. Det rör sig om nära en kvarts miljon anställda i arbetaryrken. Cirka nio av tio som arbetar deltid är kvinnor.
Att arbeta deltid ger dubbla ekonomiska förluster. Förutom att få lägre löneinkomst på grund av att inte tillåtas arbeta heltid straffas de genom lägre genomsnittlig grundlön den tid de arbetar. För den kvarts miljon personer som år 2008 arbetade deltid var den genomsnittliga månadsinkomsten knappt 12 000 kronor.

En ofrivillig deltidsanställning ger inte bara sämre ekonomi i dag utan hänger kvar resten av livet. Även kvinnor i välfärdssektorn bör få frihet att välja heltid eller deltid. En frihet som är självklar inom mansdominerade yrkesområden. Rätt till heltid är en fråga om rätten till egen försörjning.
Utöver låga löneinkomster drabbas många deltidsarbetande av regeringens försämrade villkor för de som är arbetslösa på deltid. Deltidsarbetslöshet hänger självklart nära ihop med det ofrivilliga deltidsarbetet - de försämrade reglerna leder till utförsäkringar från a-kassan.
I december 2009 hade närmare 5 500 av medlemmarna i Kommunals A-kassa förlorat sin möjlighet att deltidsstämpla. Under årets tre första månader har siffran ökats med 1500 personer; 500 per månad. Innan årsskiftet fick nära 13 000 medlemmar i Kommunals A-kassa ersättning på deltid.
I en intervjuundersökning med deltidsarbetslösa medlemmar som har blivit utförsäkrade eller är mycket nära att bli det finns det många likheter. Nästan alla är kvinnor (19 av 20). Flertalet arbetar i kommunen (4 av 5). Ett stort antal har arbetat över sju år hos samma arbetsgivare (3 av 10). Över 80 procent av medlemmarna i undersökningen har skriftligen ansökt om att få arbeta heltid eller gå upp i sysselsättningsgrad. Något som inte gav resultat: nio av tio fick ett nej på sin ansökan.
Har försämringen av a-kassan uppfyllt regeringens ambitioner att fler ska få heltidsjobb? Undersökningen ger ett entydigt "Nej" till svar. Endast en av hundra utförsäkrade medlemmar i studien arbetar nu heltid. Medan 18 av hundra antingen är helt arbetslösa eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Resten kämpar vidare på sin deltidstjänst. Detta är ett präktigt misslyckande som inte bara drabbar enskilda hårt utan också motverkar arbetslinjen och i stället ökar utanförskapet.

Deltidsbegränsningsregeln måste förändras så att de anställda inte tvingas att gå ut i full arbetslöshet för att få en dräglig inkomst, eller efter att de 75 dagarna tagit slut bli deltidsarbetslös utan fyllnadsersättning.
Kommunal kräver: jämställda löner, tryggare anställningar och minskad deltidsarbetslöshet. Heltid ska vara normen, men det ska vara möjligt att välja sysselsättningsgrad.
Läs mer om